När jag var liten så var det kaffekalas som gällde när det var födelsedag. Elvakaffe och trekaffe var etablerade tidpunkter för kaffekalaset så nu när jag fyllde 60 så bjöd jag på ett tvättäkta kaffekalas, trekaffe med sju sorters kakor.
Några småkakor som jag minns från min barndom men som jag inte smakat på säkert 40 år är Jitterbuggare. En smördeg som man rör ihop och kavlar ut till en platta, sen vispar man en marängsmet och breder på, rullar ihop det hela, låter vila ett tag och sen skär kakor och bakar av.

Jitterbuggare närmast. Bakom dem syltgrottor.
En annan kaka som är lite rolig att baka är schackrutan. Det är lite pill men det är väldigt roligt och det blir snygga kakor. Återigen så gör man en smördeg. Delar den på hälften och smaksätter den ena hälften med kakao. Sen rullar man ut två längder av vardera färg, plattar till dem lite och lägger ihop dem som en schackruta.

Schackrutor i mitten av bilden, framför kanelbullarna.
Och längst fram på bilden ovan, min favorit – halvmånar! Återigen ett barndomsminne som jag inte smakat på åratal innan mitt kalas. Man gör en typ av sockerkakssmet som man klickar i en plättlagg och bakar av. Sen låter man dem kallna, breder på sylt och lägger ihop dem två och två. Sen breder man på glasyr, strösslar på strössel och delar dem på mitten. Sååå goda!

Joråsåatte. Lite kärt pyssel och det blir så gott!
Resten av kakorna hade jag beställt hembakade från Strömma Farmlodge där jag jobbar om somrarna och jag hade också hyrt in mig i de fina lokalerna på dess B&B. Gott att slippa ha kalaset hemma resonerade jag. En av mina fina jobbarkompisar hjälpte mig dessutom med kaffekokning, tårtläggning, disk och diverse göromål så att jag kunde vara med på kalaset, sitta i lugn och ro och prata med alla.

En drömtårta måste ju vara med på ett äkta kaffekalas!

Likaså en hederlig sockerkaka, kanske det godaste av allt och kolakaka med ingefära. Kanelbullar icke att förglömma.

Syltgrottor är ju också väldigt goda! Ni ser väl hur spröda och fina de är!

Dagen till ära hade jag köpt ballonger med de rätta siffrorna på! De matchar de nya tapeterna i serveringsrummet fint, eller hur? 😀

23 gäster ska snart ta plats vid de dukade borden i matsalen.
Jag hade först tänkt att inte ha någon tårta på mitt kalas för jag tänkte att det blir väl tillräckligt mycket sötsaker ändå. Men en natt låg jag vaken och då kom jag på att det där var väl en heelt knasig tanke. Om man nu ska ha ett tvättäkta kaffekalas på sin tvättäkta 60-årsdag med viss tantvarning så ska man väl för hela friden ha en tårta! Jag snuddade vid tanken på 60 tårtljus men …. man skulle inte ens hinna tända det sista förrän det första slocknat så den tanken blev inte långvarig. ;D Hur som helst så blev det en marängtårta.

Maräng med massor av fräscha bär.
Jag bakade marängen själv och jag var ohemult mallig över hur snygg den blev! Jag som inte är nån bagerska. Men det var ju inte ens svårt! (Recept kommer) Fyllningen är vispad grädde blandad med vaniljkesella och sen är det bara att lägga på de bär, frukter eller annat, som man vill garnera med. Nu till påsk kan det kanske vara roligt med nån marsipankyckling eller så.

Som tur är kan man ju köpa siffror som tårtljus så man slipper tända 60 ljus 😀 Några påskägg och praliner fick också vara med vid tårtserveringen.

Efter all sötchock är det lika bra att gå all-in på frukt och bär. Snyggt, fräscht och lockande. Det var uppskattat!

Alltså, det är så härligt med detta serveringsrum på Strömma!
Jag är mycket nöjd med mitt 60-årskalas! Nöjd med att kunna ha kalaset i dessa fina lokaler, gott att inte behöva ha allt hemma, fantastiskt att kunna beställa hembakat, ljuvligt att ha en god vän som agerar värdinna och ett stort tack till alla som kom och gratulerade mig!

Tack för alla fina blommor jag fick!
Det känns konstigt att vara 60 år för det låter lite gammalt fast man känner sig som 33 inombords. Inte i kroppen dock, den är lite tröttare, men jag tycker nog att sammantaget så är detta den bästa åldern hittills. Man är en lite coolare katt, har lite mer tid för sig själv och har lite mer insikt. Man förstår livet och dess svängar lite bättre.
Min mamma som snart är 90, säger till mig: -Nu har du den bästa tiden i livet framför dig! Det tror jag på. Visst, man vet att allt kan hända, att livet kan svänga fort, men om bara man, och ens närmaste får vara friska så känns det verkligen som att det är nu, i den här åldern som man är som bäst. Hittills.

Bästa vännen. Nexus.
Jodå, man har en del rynkor men som en god vän sa till mig; Russin är sötare än druvor. Så kan man se det! Det skålar vi på!

Skål och tack!