Nordisk ekologisk närproducerad snabbmat, det är vad Kalf & Hansen serverar på sin mysiga och familjära restaurang vid Mariatorget på Södermalm i Stockholm. Lokalen är ganska liten och intim med små flexibla träbord och sittbänkar/ pallar av trä. Inredningen är ekologisk eller från second hand. Man har också utnyttjat ytan och skapat en läktare på kortsidan där man kan sitta på olika nivåer och äta.

Konceptet är att hålla en 100% ekologisk profil. Råvarorna är ekologiska och närproducerade, personalen jobbar i ekologiska kläder, elen kommer från sol, vind och vatten och transporter sker med cykel eller biogasbil.

Menyn är densamma året runt men råvarorna på tallriken varierar alltefter årstidernas tillgång. Man kan bland annat välja säsongens varma eller kalla grönsaker och till dem får man frikadeller av kött eller fisk eller helt veganska sådana. En rad andra rätter finns också på meny.

Det blir väldigt gemytligt och hemtrevligt när man sitter nära köket och ser arbetet som pågår, känner dofterna och upplever flödet i restaurangen med folk som kommer och går, hämtar mat att ta med hem eller sätter sig vid ett av borden för lite god och hälsosam förtäring.

Jag valde ”Stockholm”, säsongens varma grönsaker med frikadeller av kött och till det bröd och en valfri sås. Jag smakade också på de veganska frikadellerna som var väldigt goda! Till detta drack jag ett glas vin som var ekologiskt men av naturliga skäl inte närproducerat utan från Frankrike, och så kunde jag inte låta bli att köpa en ingefära-läsk från Whole Earth, ingefära är en favorit! Det var läskande gott!

Gott, hälsosamt, vackert. Mätt på rätt sätt! Det känns bra i kropp och själ att äta genomtänkt mat av fina närproducerade råvaror och veta att det finns en tanke och en omtänksamhet om djur, natur och miljö bakom hela konceptet; Nordisk Ekologisk Snabbmat från Kalf & Hansen.

 

 

 

 

Vid Stockholmbesöket i november 2014 hade vi beställt bord på Restaurang Volt på Kommendörsgatan. Vi var fulla av förväntan och vi skulle inte bli besvikna.

Vi fick ett bord vid fönstret med utsikt över den ganska kvällstomma gatan och vi fick som välkomsträtt in en liten aptitretare i form av svampchips med en god dip. Ett glas bubbel tyckte vi också att vi kunde unna oss kvällen till ära.

Det var en ny smakupplevelse och en ganska ovanlig konsistens på svampchipset, det var mycket sprött och det blev nästan en liten bubbeleffekt i gommen när man åt det.  Den lilla dipen var mild och fin och dekorerad med färsk timjan.  Vi fick sen in ett gott surdegsbröd med rostad råg och en kalvleverpastej med knaperstekt kalvbacon innan det var dags att bestämma sig för vilken meny vi skulle välja.

Nu till Volts koncept som är lite annorlunda. Du kan välja mellan två menyer. En fyra-rätters och en sex-rätters plus en osträtt. Det är allt. Beskrivningen av rätterna på menyn är också väldigt kortfattad men ger svar på vilka huvudråvaror som använts till varje rätt som kommer in. Vi valde sex-rättersmenyn och så kunde vi dela på ett vinpaket och det var väldigt sympatiskt tyckte vi. Första rätten kom in.  Havskräfta, palsternacka, gran stod det på menyn

Spännande, eller hur? Det var milda fina smaker och det var extra intressant att få se gran på tallriken och få smaka på det i denna formen. Den lilla havskräftan var en riktig delikatess och nästan smälte i munnen. Detta var en lätt rätt som gav mersmak och som byggde upp förväntningarna inför nästa smakresa: Lök, ren, syrad grädde

Den milda fina silverlöken hade fått sällskap av picklade korianderfrön, rivet torkat reninnanlår och syrad grädde. Till varje rätt fick vi också smaka ett vin som passade väl till, och lyfte hela smakupplevelsen. Jag är inte särskilt vinkunnig men de vinerna vi fick på Volt dröjde sig verkligen kvar i munnen och gav ännu en upplevelse. Vi blev också serverade Stockholms goda kranvatten i snygga flaskor.

Jag är förtjust i och imponerad av Restaurang Volts filosofi att använda sig av våra inhemska produkter och att de gynnar småskaliga producenter som värnar om djur, natur och miljö. Det är bra att dagens moderna kockar tar vara på smakerna från land och vatten i vår svenska natur och kulturlandskap och Volt lyckas vara konsekventa i den tanken. Så här skriver de själva på sin hemsida http://www.restaurangvolt.se

”I vårt kök vill vi arbeta nära naturen, ett rejält kliv bort ifrån det industriella. Kort meny med råvaror och produkter från skog, hav och åker. Naturligt, rakt och ärligt. Producenterna vi samarbetar med delar vår vision om att respektera naturen, följa årstidernas gång samt att ständigt vara i rörelse framåt!”

Rödbeta, fläder, myskmadra – det låter som en beskrivning av en vanlig trädgård. Det var en smaksensation! Under detta Stockholmsbesöket har jag varit på tre fantastiska restauranger och på en till matupplevelse av rang och jag har smakat sammanlagt 27 olika smårätter. Det är denna jag minns bäst och nog aldrig kommer att glömma. Man kan inte föreställa sig smak-kombinationen i förväg men det bör upplevas! Hör på detta; Bakad och lättrökt rödbeta  med en ljuvlig kräm av myskmadra, sötsyrliga, lite knapriga fläderbär pyntat med oxalis. Ordet för hur god den rätten var är inte uppfunnet än. Den var en karaktärsfull, varm och kryddig smak med en svag doft av kanel. Vi var hänförda!

Nästa tallrik var tall-rik. Kål, gröna jordgubbar, tall

Ännu en smakupplevelse och därtill synupplevelse. Kolla in kålchipsen, de har guldfärgade nerver. Under de ljusa jordgubbarna fanns en tallolja och len, god spetskål och de två friterade kålbladen överst var så härligt spröda och smakrika och var av vitkål och savoykål. Kombinationen av konsistenser var rolig. Mjukt, lent och milt underst, sen jordgubbarna som gav lite mer tuggmotstånd och syra och så krispet på toppen.  Nästa rätt: Kalv, rotselleri, lagerblad

Vi fick smaka rostbiff av kalv från Mårdstorps Gård i Ydre där djuren får gå ute och beta och ha ett bra liv. På tallriken låg också syltade alger med en doft av salt och hav, tunna skivor av rotselleri och en försvinnande god kräm av rotselleri med äggula i. Den här goda rätten hade verkligen kontakt med både hav och jord. Det var roligt och charmigt att kockarna själva kom ut och serverade maten och så hade Volt en ung hovmästare som presenterade vinerna på ett förträffligt sätt. Det var överlag en väldigt trevlig och familjär stämning på Restaurang Volt.

Vi blev tillfrågade om vi ville ta en mellanrätt innan desserten och det ville vi såklart. Det var ost från Gullspira Gård.

Getost från Gullspira Gård i Gimo med bipollen och bibröd. Det var mycket kraftfulla smaker och ännu en rätt där man verkligen fick in nordisk natur och kultur på en tallrik. Den mycket, men naturligt söta honungskakan gav en perfekt brytning till den smakrika getosten. Power! Sen var det dags för desserten. Även den gav mig känslan av att vara mitt i naturen, tidigare under kvällen hade vi ätit gran, tall, alger, oxalis och myskmadra. Nu var det dags att sätta i sig lite björk!

En tunn, tunn, spröd maräng med näver-look kom in på en iskall tallrik. Under den goda marängen som bara smälte i munnen så låg det en mjuk isande fåryoghurt med björksav och anrättningen var dekorerad med inlagda björkblad. Återigen blev vi bjudna på starka smakupplevelser med finess och känsla.

Sen var det dags för avslutning med en kopp rykande hett kaffe som bryggdes manuellt vid bordet av en av kockarna på Volt.

Vi blev dessutom bjudna på god choklad och en hembakad sockerkaka till kaffet.

Denna kvällen på Restaurang Volt har varit  helt magisk! Så många nya smaker och så mycket känsla av att befinna sig mitt i naturens skafferi. Volt gör re:volt fyra gånger om året och ändrar sin meny efter årstiderna. Vi återkommer, var så säker!

Dela det här:

• Twitter
• Facebook
• Google

http://widgets.wp.com/likes/#blog_id=79143647&post_id=2171&origin=sandahlsmatprat.wordpress.com&obj_id=79143647-2171-5471fc39bedc9

En varm och solig dag i slutet av augusti åt vi en fantastisk brunch på Yolo i Djursholm. Nu var återigen en Stockholmsresa inbokad och vi hade passat på att beställa bord för middag på Yolo. Eftersom vi gillar att prata mat och eftersom vi hade en skön dialog med personalen sist vi åt här så hade vi bett att få sitta nära köket för att få ta del av fredagskvällens action i köket.

Vi tog en titt på menyn och bestämde oss för att lyxa till det med en 5- rätters och vi valde att ta ett vinpaket till detta. Vi lade också till en god ost från Oviken i Jämtland i beställningen och sen var det bara att invänta alla goda smaker på vackert upplagda tallrikar.

Smaksensationen lät inte vänta på sig. Vi fick in en liten aptitretare som inte liknade något annat jag ätit dittills. Det var en liten salt macaron ”Gubbröra” med lakritsrot och vinäger. Låter det konstigt, ja det tyckte jag också, men vet ni vad? Den var så underbart smältande god! Vi tittade på varann och bara log och njöt! Hur kommer man ens på den smakkombinationen? Missa inte att smaka på denna fantastiska skapelse när ni kommer till Yolo.

Jag tog ett glas champagne till att börja med.

Så kom det in ett gott, luftigt bröd med smör.

Nu var det dags för den första regelräta rätten. Vi blev serverade en varmrökt röding med grönkål, ägg och brynt smör.

Grönkål är ju en lite bortglömd bladgrönsak. Det är roligt att den äntligen får en ny chans, den är både nyttig, billig och remarkabelt god. Detta var en bra start med både mjukhet och skärpa i smaken. Nästa rätt var ännu en smakupplevelse. Vi blev serverade Friterad kalvbräss med curry, äpple och jordärtskocka.

Oj, vilken upplevelse. Brässen var knaprig på ytan och len i mitten. De små tillbehören lyfte hela rätten och detta var verkligen en ny bekantskap som var mycket välkommen i min smakvärld. Sen var det dags för fisk igen och då kände vi oss ganska hemma, som om vi faktiskt var kvar på Västkusten! Vi fick smaka på Piggvar med friterat slag, päron, kål och citron.

Ännu en välkomponerad rätt kom i vår väg. Piggvaren var mjuk och len, det friterade slaget var krispigt och innehöll mycket god fisksmak. Snygg var den också med det lilla skummet på toppen. Sen dök det upp en rätt som kom att bli en av mina favoriter. Jag har varit vegetarian i en del perioder och kött är inte min favoritråvara men… jag gör lätt ett undantag för nästa rätt i vår 5-rättersmeny på Yolo. Ryggbiff ”Dry age” med anklever, krämig majs och löksky.

Den lilla majskrämen var mjuk och varmt inbjudande och köttet var amazingly smakrikt och mört. Lökskyn i mitten gjorde att smakerna möttes och jag njöt hela vägen genom den rätten. Sen fick vi en mellanrätt i form av Rossa-ost från Oviken i Jämtland. Till den serverades det en tranbärsmarmelad, ett gott bröd, frisésallad och krasse.

Rossaosten är en kittost som har fått mogna på granplank. Den hade en mild och god, lite nötig smak. Det var jättegott med den härliga sötsyrligheten från tranbären och det fröiga brödet med lite tuggmotstånd. Så var det då dags för desserten. Jag hade sett tidigare i veckan att Yolo hade lagt ut en ny dessert på sin facebooksida och självklart så var det läge att testa den. Den består av Smörkola och karamelliserade äpplen med risglass, bakad mandelmassa och citronkräm.

Det var söta och goda smaker och risglassen balanserade upp sötman en del. Nu är jag är inte så stort fan av det jättesöta så nästa gång jag besöker Yolo så kommer jag åter att ta mig an superdesserten i mitt tycke, den fantasifulla, knasigt underbara, Yolo’s signaturdessert ”You only live once”, som har extra allt!

En mysig, trevlig och lärorik, välsmakande kväll är till ända. Vi har fått många goda upplevelser i gommen, både mat och vin och många härliga smak-kombinationer och vi är mätta, glada och nöjda! Här är delar av den trevliga, glada och smakkunniga personalen på Yolo.

Vi önskar Jonas Lagerström och hans kollegor i Svenska Kocklandslaget lycka till i VM som äger rum i Luxemburg om en vecka! Heja Sverige, vi håller alla tummar!

Några gäster sitter fortfarande kvar inne på den hemtrevliga restaurangen när vi tar bussen till Mörby Centrum för vidare resa med tunnelbanan till centrala Stockholm. På återseende Yolo!

När jag har planerat att resa till Stockholm så sitter jag alltid på min kammare och spanar in sköna restauranger som jag vill besöka. Denna gången bestämde vi oss för att vi, jag och min son Henrik, skulle besöka nyöppnade Yolo i Djursholm på söndagsbrunch.

Jag hade sett på kartan att det låg en bit utanför Stockholms City så vi tog tunnelbanan till Mörby Centrum och sen buss vidare till Djursholm. Vi hade ingen koll på var vi skulle stiga av så vi fick gå en bra bit men vi var ute i god tid, solen sken och vi var förväntansfulla så det var bara mysigt. När vi kom fram till Djursholms centrum så var det lätt att hitta Yolo

Vi blev visade till vårt bord vid fönstret inne på den ombonade och hemtrevliga restaurangen och blev mycket väl omhändertagna av en snäll, ödmjuk och omtänksam servitör och vi kände oss genast VIP-ade.

Vi fick in menyn och fick se denna veckans söndagsspecial . På söndagar serveras brunch enligt konceptet Family Style vilket innebär att man kan ta in flera rätter och dela på inom sällskapet eller så beställer man in sina egna val. Jag gillar tanken att man kan smaka på lite av flera rätter och gotta sig länge och väl av alla goda smaker.

Vi beställde in något att dricka. Jag visste inget om de olika ölsorterna på menyn så jag bad vår servitör att ta in en öl som skulle passa till förrätterna och både han och Henrik föreslog ett underjäst öl, Camden Hells Lager. Lite roligt är också att Yolo kommer att ha en egen öl, jag tror den heter Yolo Lager,men den var inte inkommen ännu så den får vi avsmaka nästa gång vi besöker Yolo.

Sen fick vi in ett gott bröd med ett vispat, sammetslent smör smaksatt med citron och pepparrot. Pepparroten var inte så framträdande och det var inte meningen heller sa vår servitör, eftersom många kanske är obekväma med för stark smak av pepparrot.

Kolla in påsen som bröd och smör är upplagt i. Snygg detalj och vet ni vad? Den är gjord av tvättbart papper! Det är roligt med udda detaljer och den här var snygg också. Här är ännu en interiörbild från Yolo medan vi väntar på maten.

Så kom då våra fantastiska förrätter in till bordet! Vi valde att ta varsin taco-tallrik av modernt snitt och så tog vi en chorizosallad att dela på. En tugga och sen var vi förlorade i Yolo’s smakvärld! Och ölen som jag fick passade perfekt till smakerna.

Låt mig presentera: Tacos finns på den högra tallriken, den består av: Brässerad rapsgris, chili- och mangosalsa och en harissamajonnäs. (Harissa är en nordafrikansk stark röd sås gjord på bland annat chilipeppar och vitlök.) Det var här vi först blev förförda av smakerna. Det var en ljuvlig smak på köttet, det var krispigt och mjukt på samma gång, smakrikt och varmt och tillsammans med majonnäsen, salsan och det knapriga, lättrostade tortillabrödet var det bara att njuta för fullt för att sen bara öka smakupplevelsen med Chorizosalladen.

Chorizon var amazing. Salladen innehöll, förutom de goda salladsbladen, persiljerot och rostad kål och till detta kom en örtmajonnäs. Henrik sa att det var den godaste salladen han någonsin hade ätit! Den var härlig! Återigen så var den där kombinationen av mjukt och krispigt, smakrikt och lent. Oslagbart!

Snart huvudrätter, men först ännu en bild från restaurang Yolo

 

Under tiden som vi avnjöt anrättningarna så kom kockarna och servisen ut och pratade med oss och undrade om det smakade bra och alla kunde berätta om maten som serverades. Det gillar jag, smaknörd som jag är! En diskussion kring maten vi äter är en extra krydda och ett extra plus i kanten för mig. Dessutom kändes det som att all personal verkligen var stolta över sin restaurang och över det jobb de utför! Det ska de vara!

Jag tog in en friterad kolja med potatispuré, citron och brynt smör.

Man skulle ju kunna tro att detta skulle vara en tung och bastant rätt men icke. Visst, fisken var friterad men friteringen var lätt och krispig och koljan var fräsch. Purén var lätt, luftig och mild. Jag ville ha ett vin till fisken och bad vår servitör att ta in ett vin som passade och det blev en riesling. Jag gillar vin, jag tycker att det är roligt med smaker, kombinationer och sensationer även där men jag är ingen vinkännare. Detta vinet var jättegott och gav rätten ännu en höjning. Dessutom hade det en temperatur som jag tycket var perfekt. Svalt och skönt!

Henrik beställde en rätt med entrecôte, en klassisk bearnaisessås, rostade färskpotatisar och en fräsch tomatsallad.

Ännu en god och vällagad rätt serverades och den lilla tomatsalladen var ett friskt tillbehör. Jag smakade inte på denna rätten men Henrik var lyrisk över köttet och smakerna. Enkla, rena och klassiska.

Sen var det dags för kaffe och dessert. Yolo’s signaturdessert!

Och nu till grejen!   YOLO’s signaturdessert!

You Only Live Once. Desserten säger allt. Detta är den roligaste, knasigaste och en av de godaste desserter jag någonsin har ätit! Den innehåller extra allt. En av kockarna kom ut till oss när vi hade börjat att smaska på vår dessert och frågade oss vad vi tyckte. – Jättegott och spännande, sa vi. -Ja, det är som att man samlat alla barndomsminnen i en enda dessert, sa han. Så sant, kombinationen av gräddig vaniljglass, hallonsorbet, hallon, maränger, kolasås, marschmallows, kaksmulor, choklad och säkert annat som jag glömt, i ett enda vackert glas. Och gott var det! Made my day!

Vi satt en stund till, fick påfyllning av det goda kaffet, satt vid vårt fönsterbord och såg att många var nyfikna på Yolo, många läste på menyn, några var inne och slängde ett öga på interiören. Solen sken och vi kände oss nöjda, mätta och glada. Vi var fyllda av positiva känslor av fantastiskt bemötande, extraordinära smaker och ett verbalt välkomnande tillbaka. – Ni borde komma hit och äta middag en kväll! Så klart att vi ska!

Dags att avrunda. Resan hit var rolig med tunnelbana, buss, en onödigt lång men skön promenad i solskenet och med vyer av vattnet vid Djursholm

Till och med betalningen var lite rolig. Detta skulle jag kanske inte avslöja men jag gör det ändå. Det tar jag inget extra för 😉

Jodå, vi kommer tillbaka, var så säkra! Det känns bra att ha blivit välkomnad åter och det känns bra att veta att man kan boka bord nära köket för att få en diskussion om maten, dess ursprung och dess tillagning. Men tills dess, på återseende!

Jag kanske ska tillägga att det är en landslagskock som är köksmästare på Yolo, nämligen Jonas Lagerström och kreativ ledare är Jonas Lundgren. Han är en meriterad kock som bland annat har kommit tvåa i världsmästarmatlagningens Bocuse d’Or och har många andra strängar på sin lyra. Ingen av dem jobbade denna söndag men de kan sannerligen vara lediga i lugn och ro en dag och lämna sin restaurang i goda händer till den kunniga personalen på Yolo.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi satte oss på tåget och åkte norrut till Kungsbacka igår. Temperatur-regleringen på tåget hade gått sönder så det var änna svettigt men som tur är så går det ju rätt fort att åka de milen med tåg.

Du kan läsa om Restaurang Ester här på bloggen från tidigare i vår, men jag ska presentera den goda maten vi åt igår. Vi började med en helt ljuvlig liten cocktail med Chili- och mangomarinerade räkor. Till den serverades det bröd och en dip.

Den var saftig och fin med lagom hetta och goda räkor. Till den drack vi en ljus lager från Tjeckien, Gambrinus.

Till huvudrätt tog jag en Grillad foccacia-sandwish med oxfilé, dijonmajonnäs, pesto och grönsaker.

Det var gott, absolut! Inget fel på smakerna men jag tyckte kanske att brödet var lite för tjockt skuret och lite för lite grillat. Köttet var saftigt, välkryddat, mört och gott och tillbehören var fräscha och goda. Jag blev rekommenderad ett rött vin från Italien, Doppio Passo hette det och är ekologiskt odlat av druvan Primitivo. Det var fruktigt, smakrikt, lent och gott.

En annan rätt som togs in vid vårt bord var Rödingfilé med basilika- och citronsås, handskalade räkor, sparris och färskpotatis. Så här vacker var den:

Jag smakade inte på denna rätten men den som beställt in den var väldigt nöjd med sitt val! När vi var mätta och nöjda lämnade vi trevliga och vänliga Ester’s för denna gången. Servicen och bemötandet var jättebra. Personalen på Ester är alltid trevliga, proffsiga och glada och matsalsmiljöerna är väldigt vackra och genomtänkta!

Det var en ljum och skön sommarkväll och på uteserveringen hos Ester’s granne, King’s Hill var det musikquiz med en skönsjungande trubadur. Vi tog en öl där innan det var dags att promenera tillbaka till tågstationen.

 

 

Igår blev jag uppmanad av min dotter som jobbar på Fästningens Vandrarhem att jag skulle passa på att äta lunch hos vandrarhemmets granne, Vin & Skafferi Hus 13. Hon hade ätit en laxsallad där som hon tyckte att jag borde smaka så jag tog tillfället i akt och gick upp till Varbergs fantastiskt vackra fästning!

Det var en skön dag om än lite blåsig och molnig. Många valde att sitta ute och det var så gott som fullt på den trevliga uteserveringen bredvid muren, det var liv och rörelse och det var många som flanerade upp till fästningens nyrenoverade muséum.

Vi gick in och beställde varsin laxsallad och satte oss vid ett bord inomhus. Lokalerna var trivsamt möblerade och borden enkelt, smakfullt och vackert dukade. Hela atmosfären var väldigt trivsam och inbjudande så vi kände oss genast välkomna!

De hade en stor griffeltavla på en av väggarna där de presenterade sina ”fantastiska småskaliga producenter”. Filosofin är att laga så mycket mat som möjligt av lokalt producerade råvaror och det tycker jag är mycket sympatiskt. Det tänket genomsyrar en stor del av matlagnings-Sverige idag och det gillar jag. Vi ska värna om våra Svenska bönder och gynna de lokala kämparna och det gör de på Vin & Skafferi Hus 13

En annan trevlig detalj är att man har ett litet fönster in mot köket så att man kan se lite av den action som pågår därinne. Det är också väldigt skönt och bra att se att kockarna tar hygienbestämmelserna på allvar och bär mössa när de jobbar i köket. Tyvärr slarvas det mycket med det i restaurangvärlden idag har jag noterat och det ogillar jag å det grövsta. Bra där, Hus 13!

Så kom då den vackra tallriken med den goda laxsalladen in till vårt bord. Vi hade beställt vanligt vatten och fick också in ett knaprigt och gott knäckebröd och smör. Salladsportionen var väl tilltagen och man blev behagligt mätt. Det var små goda färskpotatisar i botten, fräscha salladsblad av olika sorter, vaxbönor som är en personlig favorit och en mild och len dillkräm. Laxen var fantastiskt god och allt var väl komponerat och väl avvägt.

Efter maten var jag sugen på en kopp kaffe och gärna någon liten sötsak. Jag kunde fått en tryffel, men eftersom jag inte är så förtjust i choklad så bestämde jag mig för en sockerkaka med jordgubbar och grädde. Jag hade egentligen tänkt mig något mindre men jag blev inte besviken. Kakan var fantastiskt god och de skivade jordgubbarna hade någon liten glasering över sig så de kändes extra söta och goda och med grädden till så var det en ljuvlig dessert! Lite mäktigare än jag hade tänkt mig visserligen men det var det värt.

Det var en riktigt trevlig, smakfull och avslappnad lunchstund. Personalen var vänlig och hjälpsam och man kände att de verkligen tycker om det de gör! De gästerna som satt vid ett bord bredvid vårt var av samma åsikt för jag hörde att de sa -”Det var bra att äta här, lättsam personal och lättsam stämning”. Jag kan bara instämma!

Jag måste också upplysa om att Vin & Skafferi Hus 13 är, som en av två Varbergsrestauranger med i White Guide som är en guide där man listat bra restauranger runt om i Sverige. Läs mer om det under kategorin ”White Guide till höger här på sidan.

Som om inte allt detta var nog så kom dessutom självaste Tommy Körberg in på Vin & Skafferi mitt under lunchen! Så kan det vara mitt i sommarstaden Varberg i högsommarens soliga, vackra dagar.

 

 

 

 

När vi hade installerat oss på Hellstens Malmgård förra onsdagskvällen så tog vi en promenad på Stockholms gator med siktet inställt på den Bengaliska restaurangen Gossip på Skånegatan. Gossip ingår i kedjan Shanti som serverar äkta Indisk mat i sina fyra restauranger som förutom Gossip och Shanti Classic är Softcorner och Touch of Bengal.

Det fanns inte jättemånga sittplatser i restaurangen, kanske ett drygt 25-tal men vi fick en plats direkt och blev snabbt expierade av den vänliga servitören. Eftersom jag inte är speciellt hemma i de Indiska smakerna så bad jag honom rekommendera något från menyn. Jag hade läst följande på deras hemsida;” I Bangladesh (som området Bengalen hette tidigare om jag har förstått det rätt), så äter man sällan chicken tikka. Fisk, lamm och vegetariskt är grejen. Smaka loss och låt din värld växa sig större.

Menyn:

Jag blev rekommenderad att välja Lamm Biryani som du kan finna på menyn ovan och så beställde jag in en öl, Cobra som är en lätt och god Indisk öl som passade väldigt bra till maten som hade lite hetta i sig. Biryani är en bengalisk festrisotto, inget bröllop utan Biryani, kan man läsa på menyn ovan. Rätten innehöll massor av goda smaker som lök, vitlök, ingefära, kardemumma, kanel, lime och saffran. Jag fick in massor med mat, både lammfilé och lamm med ben ingick och det var mustigt, hett och gott. Vi tog in ett naanbröd också och så fanns det en mild youghurtsås och ett friterat ägg på tallriken.

Karlsson, mitt ressällskap, tog in Bengali Meatballs som är gjorda av malen lammfilé, koriander, mynta och chili och serveras med krossad, kryddig potatis, mango chutney och Pilao ris.

Nu är jag inte så van vid de här smakerna men det är roligt att upptäcka nya kryddor och framför allt nya kryddkombinationer. Allt detta som jag åt här på Gossip smakade fantastiskt gott! Det lockar till att experimentera med indiska smaker hemma i köket också. Det var ett mycket roligt möte med den bengaliska maten och jag vill gärna lära mig mer om detta!

Jag gillar den stora färgglade tavlan på väggen på bilden ovan, färgerna och bilderna är fina men bäst av allt är beskrivningen av ingredienserna på Mamma’s Linsgryta, Dhal. 

Ingredienserna är följande: Vitlök, ingefära, chili, salt, kärlek, gul lök!, Ja den bästa och godaste maten är nog alltid den som är gjord med kärlek!

Och så måste jag nämna den milda Cobra-ölen som passade så väl till den lite heta och smakrika maten. Den tog aldrig slut, och det brukar jag inte ha problem med 😉 Det var en evighetsöl även då jag tog klunk efter klunk för att få lite svalka i halsen och neutralisera hettan en smula. När jag tittade lite närmare på den så såg jag att flaskan faktiskt innehöll 660 cl så det var väl inte konstigt att jag var mätt när jag lämnade Gossip för denna gången.

Vi tog en skön promenad tillbaka till hotellet och fick några vackra vyer av bland annat Stockholms vattendrag innan vi nöjda och belåtna summerade dagen och såg fram emot den spännande morgondagen med finalen i Bocuse d’Or.