Vapiano är en italiensk snabbmatskedja som finns i 25 länder. Jag hade aldrig hört talas om den innan men när jag var i Stockholm förra lördagen och väntade på tåget hem så gick vi dit och åt lunch.
Det var en stor, öppen och ljus lokal som var väldigt trevligt inredd. På mitten av borden fanns det vackra ”brickor” i marmor där det var placerat kryddor, örter och oljor som man kunde ta för sig av. På vårt bord hade vi basilika och rosmarin.
Jag är ju förtjust i växter i allmänhet så jag blev jättelycklig när jag fick se att de hade ett stort gammalt olivträd kringbyggt av ett stort bord. Det var så vackert och jag blev helt lyrisk. Även här fanns de belysta marmorbrickorna med örter och kryddor. Charmigt!
När vi kom in blev vi mottagna av en söt och trevlig tjej som visade oss till rätta. Vi fick ett kort (typ kontokort) där allt man sen köpte registrerades. När man var klar och skulle betala så fanns alla poster på kortet så det var lätt för dem att veta vad var och en skulle betala.
Sen beställde vi vid den disk vi hade valt, det fanns olika diskar för pastarätter, pizza, antipasti, sallad, risotto och dolci (det sistnämnda är efterrätter och bakverk). Jag tog en pizza med tomat, mozzarella, ruccola och grana padana och Henrik tog en Insalata Nizza, typ sallad Nicoise, med tonfisk och ägg. Maten tillagades medan vi väntade vid bordet och sen fick vi hämta den vid disken där vi beställt.
Gott! En helt nybakad pizza med frasiga kanter och en tunn, fin botten. Parmesanosten hade inte varit med in i ugnen utan hyvlades i tunna flak över den varma pizzan tillsammans med ruccolan. Fräscht! Henrik var också nöjd med sin Nizzasallad. Jag vidhåller också från i december när vi var på Corner Club i gamla stan, (finns att läsa om i titlarna överst på sidan), att vattnet i Stockholm smakar gott!
Där fanns också en bar i den andra delen av den öppna restaurangen om man skulle vilja ha ett glas vin eller öl.
Vapiano på Kungsbron serverade stora, rejäla portioner som smakade gott, miljön var jättehärlig och det känns alltid generöst med det där lilla extra som kryddorna, örterna och dressingarna på borden utgjorde. Jag skulle gärna sitta på Vapiano en kväll i goda vänners lag. Men då skulle jag nog inte, trots att jag älskade det där olivträdet, välja det bordet för då skulle man få sitta och kika mellan trädgrenarna för att få kontakt med dem som satt på andra sidan av bordet. 😉
Tyvärr så hade vi knappt om tid eftersom tåget skulle gå om en timme från det att vi kom till restaurangen så det kändes lite stressigt, men jag återvänder gärna dit en annan gång när jag kommer till Huvudstaden. Problemet är ju bara att det finns så ohyggligt många restauranger som jag vill besöka i Sveriges matMecka, Stockholm så jag lär få resa dit oftare. Men det är ju ett angenämt bekymmer.