Nu har vi lagat mat till eleverna på skolan hela vårterminen och fått en massa glada tillrop och fantastiskt mycket positiv kritik från våra matgäster. Både lunchen, det vegetariska alternativet och salladsbuffén har varit till belåtenhet, våra härliga ungdomar har varit överlag nöjda och vi har älskat att stå bakom grytorna och brassa käk dagen lång.

Nu har det föreslagits från politikernivå, vilka kök som de tycker ska få fortsätta att laga mat och tyvärr så drog vi det kortaste strået. Vi fick stryka på foten och detta är sååå tråkigt och sååå fel! Jag är extremt besviken, deppig och förargad just nu. Vi har potential, vi har arbetsglädje, lust och kärlek till vårt jobb. Flera av oss kommer att söka oss därifrån om vi blir matlagningsbefriade, kan det vara bra för arbetsgivaren att tappa engagerad och dedicerad personal som älskar sitt jobb och som tycker om att gå till arbetet varje dag?

Men, skam den som ger sig. Inte för att jag har någon större förhoppning om att det hjälper, men jag ska lämna in en skrivelse till politikerna och tala för vår sak och berätta varför vi anser att det är vettigt och viktigt att vi också får fortsätta att laga mat till våra elever. Det är trots allt valår i år så ta nu rätt beslut, kära politiker.

Nåja, om det inte går vägen så får jag väl se det som ett steg ut mot nya jobb, nya äventyr och nya erfarenheter. Jag har allt en del drömmar och möjliga framtidsplaner att förverkliga och om man som jag, älskar att laga mat och älskar att serva, brinner för sitt jobb och är allmänt matnördig så är det inte svårt att skaffa sig en inkomst som matlagare, mathanterare eller kanske matskribent i någon form. Kanske restaurang-branschen ska testas, det är jungfrulig mark för mig. Vi får se.

Helst av allt så vill jag fortsätta att laga mat till eleverna i vårt kök, låta köket få fortsätta att vara ett levande kök mitt i händelsernas centrum i gymnasieskolan och kanske utveckla det så att man på eftermiddagarna kan ha matlagningskurser för ungdomarna. Det finns en mängd andra idéer som man kan utveckla och förverkliga. Bara fantasin sätter gränser…. och kanske politikerna, men jag hoppas att de står på vår sida.