Limited edition

Lite av varje har dykt upp i min väg idag. Detta lilla visdomsord tog jag åt mig av någon anledning, jag vet att en del tycker att jag gör lite otippade och knasiga saker ibland och jag vet att min fantasi kan skena iväg med mig men, that’s me, på gott och ont.

Man är inte längre så ängslig för vad folk ska tycka och man har lärt sig att det mesta ordnar sig även om det kan kännas hopplöst ibland. Man vet vem man är, vad man står för och vad man kan och är en lite coolare katt än tidigare. Nu känns livet bra, och det känns som att det blir bättre och bättre en lång tid framöver.

Visst, man kan alltid drabbas av sorger, sjukdomar och bedrövelser, det kan man aldrig värja sig för eller komma undan, men just nu är allting bra och det är ingen idé att oroa sig för sådant som inte har hänt och kanske aldrig kommer att hända. Det är som att betala av på ett lån som man inte har och det är ju ganska onödigt.

Det var lite iakttagelser om livet vi lever här och nu, andra saker jag har lagt märke till idag är att vinbären börjar mogna och jag har provsmakat några av dem. Det är såååå gott!

Solmogna vinbär. Mums!

Solmogna vinbär. Mums!

Jag har också konstaterat att den där danska delikatessen som vi köpte på torget på midsommarafton är utomordentligt god på ett grovt bröd med lite söta frukter till. Osten är lagrad, luktar inte jättegott men smakar desto bättre. Jag tycker att den kan skäras i små kuber och avnjutas som snacks ihop med lite kex, frukter, grönsaker och nötter då kommer smaken ännu bättre till sin rätt. Jag kan däremot inte riktigt räkna ut vad man ska dricka till som bär upp smaken på osten. Jag kollade upp detta och saxade följande från tidningen Sydsvenskan.

”Lämplig dryck: Till mildare lagringar av dansk ost, framför allt Danbo, är det perfekt med en kopp kaffe till. Till mellanlagrade rekommenderas fruktigt och livligt rött som Beaujolais eller torr cider. Till en nästan fotsvettig Danbo eller Havarti är öl och eventuellt en nationalsup standardackompanjemanget. Men försök med ett par lökringar och ett glas mörk rom – en sensation!”

En stöddig dansk med fruktigt sällskap.

En stöddig dansk med fruktigt sällskap.

På mina promenader stöter jag ibland på denna fascinerande, stiliga herre av rasen Highland Cattle. De går tre stycken i en buskig hage och de är så söta med sin lilla lugg och de ser så snälla och vänliga ut. Men man vill inte komma för nära de här hornen, eller hur?

Wow! Här snackar vi horn!

Wow! Här snackar vi horn!

Söt och snäll ser den ut

Söt och snäll ser den ut

Nu är det dags att ta sig ner till spisen så ingen tror att jag är på rymmen 😉 Hej svejs, grus och gnejs!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s