Vi är lite sena med körvandet i år men ändå har vi tiden helt klart på vår sida med ca 25 dagar kvar till julafton.

Det årliga jula-korvandet ägde rum idag! Min mamma var med och höll i trådarna så att allting avlöpte enligt tradition. Min och min systers barn har sedan några år deltagit i körvandet och det värmer mitt hjärta att nya generationer tycker att det är viktigt att hålla uppe våra traditioner.

Pepparkvarn i tiden

På en äkta gammal pepparkvarn mals kryddpeppar åt oss. Förutom kryddpepparn ska det vara salt och vitpeppar plus malen gul lök i färsen enligt detta recept på julkorv. Receptet är från en kokbok för unga blivande husmödrar på 1940-talet.

Numera har den unga blivande husmodern passerat 85 och är still going strong! Hon vet hur slipsten ska dras och hon för traditionen vidare med självklar pondus.

En fjälar och en körvar (och en fotograferar…)

Det är viktigt med traditioner och det är viktigt att föra traditioner vidare men inte för traditionens skull utan för människorna bakom. Ibland måste det skapas nya traditioner. Kanske går någon ur tiden, kanske ändras livsförhållandena på något annat sätt men det är fortfarande upp till oss som lever kvar att göra det bästa av situationen och värna om våra medlevare och deras rätt till sin historia.

Mitt i körvandet blev det lite djupt men jag råkar stå i det skedet i livet just nu. Dagar komma, dagar flykta. Förgängligheten finns där och ändå pågår livet i full fart, dygnet runt. Det är inte helt lätt att hantera verkligheten just nu måste jag medge, ibland får man bara se till att hålla näsan ovanför vattenlinjen och det är det jag gör just nu.

Hursomhelst så är detta en av de grannaste julakörvar som har sett dagens ljus…

En granner julakörv!

Vi fick mycket hjälp med att färdigställa körvaprojektet idag!

Min kärlek Nexus hjälper husse och mormor att fjäla körv!