Häromdagen blev jag påmind om en händelse som ägde rum i augusti förra året. Vi var ett gäng arbetskamrater som tog en tur till vårt mysiga grannland och dess dejlige huvudstad Köbenhavn, Dronningens By.

Det var en varm, lite blåsig och soldisig dag och vi flanerade runt på Ströget och i Nyhavn och dess sköna omgivningar. När vi satt och lunchade i solen vid ”Det Lille Apotek” på Kannikestrade och åt våra smörrebröd så såg vi ett högt torn lite längre fram på gatan. Högst upp där fanns det en utsiktsplats där man kunde spana ut över Köpenhamns takåsar och se ända bort till havet och Öresund. Vi bestämde oss för att flanera däråt efter vår goda lunch på ”Apoteket”.

Rundetårn. Så heter det. Ett torn som är byggt på 1600-talet och som är 36 meter högt. Där gick vi upp. Det finns inga trappor utan tornet är försett med en stenlagd sluttande spiralformig bana som leder upp till observationsplattformen på taket. Det är bara i den högsta delen av tornet som det finns några smala, branta trappor att ta sig uppför innan man når utsiktsdelen.

Det var en fantastisk utsikt när man väl kom upp och ut till utsiktsplatsen i Rundetårn.