Möten med människor – Stockholm

Jag var i huvudstaden i knappt två dygn och det blev många trevliga möten med människor jag aldrig träffat och antagligen aldrig kommer att träffa igen. Jag skäms nästan över att säga det men jag har hört så mycket negativt om Stockholm och människorna där. Att det skulle vara en snorkig ton och lite översitteri, men den bilden måste jag dementera ordentligt.

Först och främst så var jag på Årets Kockfinalen och där var det så himla trevligt! Nu var det ju bara branschfolk och man fick vara hur nördig som helst, men ändå… jag var där utan att känna en enda person men ändå var det hur lätt som helst att få igång en konversation med vem som helst. I vissa sammanhang så är det ju så att om man tilltalar någon så kan de titta konstigt på en som om man hade gröna antenner på huvudet eller nåt, men inte här. Alla spann på diskussionen och förde den vidare. Ingen fegade ur. Det var en så himla givande dag och jag lever länge på den.

Vi skulle gått ut och ätit på kvällen men dagen hade varit intensiv och regnet piskade utanför så det kändes bättre att stanna hemma och laga lite mat. Vi stekte lax och gjorde en grönsakswok med kokosmjölk och röd chili. Det blev riktigt gott och passade bra till ett glas vin eller två och en bit mörk choklad till efterrätt.

Jag sov över i Solna hos Henrik och nästa morgon skulle han jobba på Fotografiska och börja redan klockan sju. Jag låg kvar och sov en stund till, packade och sen gick jag mot tunnelbanan med min rullator (läs resväska på hjul 😉 Nästan framme mötte jag en äldre man som vinkade åt mig och önskade mig en Trevlig resa på genuin Stockholmska.

Jag hade en stund på mig på Centralstation innan Henrik skulle möta upp efter sitt jobbpass. Eftersom jag hade sagt var jag skulle sitta och vänta så letade jag mig åt det hållet och där fanns en ledig plats på en bänk bredvid en gråskäggig man. Jag hade fått ett häfte med kuponger som gällde i affärerna inne på Centralen och den hade jag i handen när jag satte mig bredvid honom. ”- De är bra, de där kupongerna, sa han. -Vet du, du kan köpa en hamburgare för 18 kronor, den brukar kosta 50”. Han fortsatte ”-Du vet, jag är uteliggare och alkoholist så jag har inte så mycket pengar men folk känner ju mig och brukar ge mig sina kuponger. Jag må vara uteliggare och alkoholist, men jag är aldrig otrevlig mot någon”, sa han. Han fick så klart mitt kuponghäfte också, jag hade inte för tanke att sätta mig på McDonalds den dryga timma jag hade kvar i Stockholm för denna gången och i så fall hade jag kunnat betala 50 kr för en hamburgare. Den mannen var i alla fall en väldigt trevlig person och vi satt och pratade en stund om lite av varje innan Henrik kom från sitt jobb. Jag sa hej då till uteliggaren och fick ett fast handslag och ett vänligt leende tillbaka. Det var ett trevligt möte och jag kommer att titta efter honom nästa gång jag befinner mig på Stockholms central.

Vi gick i alla fall vidare till en restaurang som heter Vapiano för lite lunch innan tåget skulle ta mig tillbaka mot Västkusten. Det blev lite dramatik innan tåget gick och ännu mer dramatik innan jag klev av i Varberg, men mer om detta en annan dag, typ i morgon. En recension från Vapiano kommer också. Restaurang som rekommenderas. Snygg och prisvärd, med nylagad mat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s