Gastronomiskt Forum med Martin Ragnar

I tisdags var jag med på en spännande tillställning på Wapnö gård i Halland. Det var Gastronomiskt Samtal Halland som hade anordnat ett Gastronomiskt Forum och vi var ett femtiotal deltagare från en mängd skiftande delar av livsmedelskedjan. Alla var dock där i samma ärende, nämligen att arbeta för att Halland ska vara ett levande mat-landskap och att alla medlevare i länet ska ha rätten till bra, ren mat och ett gott liv, både människor och djur.

Vi började med en god frukost och sen tog en mycket intressant och rolig föreläsning vid. Det var Martin Ragnar som föreläste. Han är civilingenjör i kemiteknik och docent i träkemi, dessutom är Martin Ragnar språkvetare, historiker och författare och vd för företaget Svenskt Gastekniskt Center. Ja, ni förstår själva att detta är en man med mycket brett kunnande. Dessutom är han mycket inspirerande, snabb och rapp i sitt föreläsande och han har en stor portion humor. Mycket bra!

Några spörsmål som Martin Ragnar resonerade kring var att mat är kultur. Han menade att vi ska lägga in kulturaspekter när vi presenterar vår mat och att mat är kulturkommunikation. Ja, detta är ju verkligen sant och något vi bör tänka på, kanske speciellt när vi pratar specifikt kring regionala matärenden och att vi vill nå ut med våra produkter och tjänster utanför Hallands gränser och sätta Halland på kartan som det rika mat-landskap det verkligen är.

Han pratade även om Terroir som är ett ord som man hör mer och mer nu även utanför vin-sammanhang där det kanske hörts mest tidigare. Terroir beskrev Martin Ragnar som ”smaken av en plats”. Det är ju inte bara vinet som får smak av jorden, örterna, klimatet och så vidare där det odlas, utan även alla andra grödor och köttet och mjölken från djuren som betar på markerna. Även här har vi ett fantastiskt landskap som infattar det mesta, karga stenåkrar, salta, sanka strandängar, skog, bördig odlingsjord, hav och sjöar och åar.

Terroir. Korna betar utanför Magasinet på Wapnö gård

Martin Ragnar tog också upp en intressant företeelse som jag inte tänkt på; han menar att vi översätter bort vår kultur och på så sätt skapar mindrevärde. Med detta menade han att istället för att översätta namnen på våra delikatesser till engelska för att alla ska förstå in i minsta detalj, så kanske vi borde pröva på att använda dialektala namn på rätterna istället.

På så sätt får man igång ett samtal kring maten, gästerna blir nyfikna och vi kan berätta en historia. Det är ju inne med storytelling nu och vad kan vara ett bättre sätt att få igång en snackis kring maten. Det finns ju redan sådana företeelser som till exempel Spannarpa-dopp, som är stekt fläsk med löksås och det finns säkert andra rätter också. Krösamos är väl ett sådant uttryck som återkommer i stora delar av Sverige fast med lite dialektala skillnader, eller buska-sul som min svärfar kallade just lingonsylten som jag syftar på här.

Martin Ragnar menar att ”Det som definierar en kultur är de oöversättningsbara orden”. Intressant! Den får man klura på lite.

Han hade mycket mer att komma med under dagen som följde, Martin Ragnar, och det blev överlag mycket reflektioner och många intressanta diskussioner i olika grupper med olika människor som har olika yrkeskunskaper och brinner för olika spörsmål. Det var verkligen ett brett spektrum av erfarenheter.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s