Demens är en jävla sjukdom. Hjärnan dör bit för bit och den människa som varit en nyckelperson i mitt liv och alltid funnits där som stöd och hjälp minns en vacker dag inte vem jag är. Idag var en sådan dag och jag blev helt däckad.

Sommaren har varit en räcka av mentala käftsmällar. Knock-out – kravla dig upp och gå vidare- normalitet i tre dagar – nästa käftsmäll. Och så har det gått på.

Det kallas livet.

En del av livet som manar till tanke. Lev ditt liv väl, det är antagligen det enda livet du har att leva. Gör det bästa av det. Försök att vara den människa du vill vara. En dag är det för sent så lev väl medan du kan. Tro att allt är möjligt!