Förra året hade jag inte tillstymmelse till julkänsla i december. Typ den 22/12 fick jag försöka tvinga mig att få feeling med julmusik, dofter och så vidare.

I år har jag däremot stor lust till  alla möjliga julbestyr, kanske beror det till viss del på att min far har lämnat oss och detta livet. Det känns ovanligt viktigt att hålla traditionerna levande just nu.

Vi har fixat julskinkan. Vårt recept är nog ganska unikt, jag har i alla fall inte hört någon annan som gör något liknande. Den färska skinkan ska hämtas hem 29/11. Sen ska den kryddas i två dagar och efter det gnidas in med sirap i två dagar, sen ska den bindas ihop och plumsa ner i saltbad där den ska ligga i 20 dagar. Recept finns på startsidan här under rubriken ”Julmat – familjetraditioner”

Julskinkan kryddas

Julakorven har också gjorts, det går som en dans när man har hemma alla ingredienser och bara fixar’t. I år var vi bara två generationer som körvade, vi och min kära mamma men ungdomarna har också kollen och viljan till traditionens fortsättning och det är sååå roligt! (för det är ju inte jag med det svarta nagellacket ovan ;D)

Granna julakorvar!

En traditionsenlig bonad hängs upp i vårt hem varje år. Jag broderade den en gång i min ungdom, nu pratar vi ett annat sekel, och ja, den är väl fin men speciellare för min dotter än jag hade anat. Hon brukar vara lite Grinch’ish men sen hon flyttat hemifrån kanske traditionerna är viktigare. Första raderna av en dikt av Jean Sibelius blev en god tradition i vårt hem.

Nu så kommer julen, nu är julen här, lite mörk och kulen men ändå så kär.

Det finns så mycket man kan göra av naturmaterial och jag har till exempel torkat apelsiner och äpplen som man kan använda till mycket fint pynt. Kanske det finaste. Här är ett exempel på ett juleträd.

Grönkål i en kruka, pyntat med torkad apelsin, stjärnanis och tranbär.

Jag hade tänkt att köpa en dörrkrans men min systerdotter trädde in med sin kreativa ådra och fixade en åt mig, jag hade en stomme och lite material och hon skapade denna fina krans åt mig.

Fin krans. Linnea design

Sen frossar jag hela december i hyacinter som är min favoritdoft alla kategorier. Jag mår bra och får ett lugn och ett välbefinnande av denna doft. Konstigt egentligen att dofter kan påverka en så mycket.

Hyacint! Min favoritdoft som får mig att må bra och ger mig ett lugn. Dessutom är den vacker och alltid tidsenlig.

Och så kan jag ju inte undanhålla er denna konstiga men lite smått fantastiska uppenbarelse. På landsbygden, i Björketorp, Västergötland, i en vägkorsning mot Fotskäl står denna märkliga prydnad. Granklädd midsommarstång med apelsiner och falukorvsring. 😀

Jaha. Varför inte. Det är trots allt bara ett halvår till midsommar! Undrar om det står en björkklädd gran där då 😉

Och undras, undras vem som har stulit den högra falukorven…

God Jul!