Jag var i kyrkan idag och bevittnade ett bröllop! Brudparet var så vackra och såg lyckliga och stolta ut, gästerna var leende och glada men också lite tagna av stundens allvar. Tur med vädret hade vi också. Det hade ösregnat på förmiddagen men när det närmade sig vigseln så sprack det upp och molnen skingrades snällt.

Det var en väldigt vacker, harmonisk och lättsam ceremoni med sång och tänkvärda ord. Prästen pratade om att det är viktigt att berätta den goda historien, han menade att det är lätt att uppfatta allt det svåra som händer i världen, det blir vi matade med dagligen, men att vi måste föra ut budskapet om det vackra och goda som händer och sker. Han pratade också om vikten av att våga vara sanna mot varandra och påminna oss om vad det är som verkligen är viktigt när vi går tillsammans på vår väg genom livet.

Han menade också att det är viktigt med det sagda ordet. När man har uttalat löftena högt till varandra och inför de församlade familjemedlemarna och vännerna så är de verkliga. Sen kanske man inte pratar om ”i nöd och lust” i vardagens vedermödor men man vet ändå att man lovat varandra trohet i vått och torrt.

Den här knappa timmen i kyrkan blev ett riktigt minnesvärd och fin stund! Två av gästerna sjöng solo till brudparet ackompanjerade av piano, dels sjöngs Niklas Strömstedts låt ”Vart du än går” och dels Sarah Dawn Finers ”Kärleksvisan”. Mycket vackert!

Efter vigselakten i kyrkan var det dags för brudparet att hyllas och kramas av alla och sen fotograferas innan det var dags att åka vidare mot fest och framtida äventyr. Vi fick små knyten med risgryn och varsitt litet rör med såpbubblor att överösa brudparet med. Solen sken och det var kärlek och omtanke i hela atmosfären på kyrkbacken.

A-ford är det rätta sättet att ta sig fram på när man är nygift! En av gästerna tyckte att det var en riktig Farmor Anka-bil och en annan, lite yngre gäst utbrast ; Titta, bilen har en skattkista där bak!

Vi önskar er, Lina och Andreas och er familj all lycka i framtiden! Jag är oändligt tacksam att jag fick vara med och dela den här stunden med er! Stor bamsekram till er!

 

 

 

 

Snart är det dags igen. Det är alltid lika spännande när det drar igång på TV och då har det redan avgjorts i verkligheten. Det är ett spännande startfält i år igen. Som vanligt är det flest män och jag skäms lite över att medge att jag nästan bara kände igen männen i gänget. Undrar varför det måste vara så.

I verkligheten är det dock så att över 50 % av Sveriges professionella matlagare är kvinnor men de flesta av oss jobbar i offentliga kök och vi tillhör tyvärr de osynliga gastronomerna i Sverige. Inte rättvist! Det jobbet vi gör är kanske det viktigaste av alla eftersom vi servar dem som inte kan välja själva. Vi servar dem som vackert får ta det som serveras och de är i våra händer. Vi är jätteviktiga men vem har upptäckt det? Svaret är – ingen! Som tur är så vet vi det själva, så vi jobbar mot att ge våra gäster det bästa, att höja gastronomin i det offentliga köket och att en gång få synas på matlagningskartan i Sverige som de viktiga yrkeskvinnor och yrkesmän vi är.

Jag ska inte vara för kritisk för vi vardagsmatlagare har så klart också ridit på matlagningsvågen som alla kock-TV-program borgat för, och vi har också fått cred på grund av att statusen höjts för hela vårt yrke eller rättare sagt titel, så jag ska inte klaga. Men det kan bli ännu bättre! Jag vill jobba för att synliggöra det offentliga köket som behöver lite mer glada tillrop! Ofta är det fritt fram att klaga på skolmaten och det är inte riktigt rättvist. Vi kan alltid förbättra, men i stort sett så serveras det överlag bra mat i våra skolor, i alla fall på de skolor som jag har ätit och jobbat på.

Här är i alla fall årets duktiga matlagare och viktiga förebilder i Kockarnas Kamp 2014!

Ulf Wagner, Jonas Dahlbom, Frida Nilsson, Gustav Trägårdh , Danyel Couet , Cajsa Johansson, Ulrika Bengtsson, Michael Björklund.

Jag ser mycket fram emot detta och jag har redan nu en favorit! Men, fyra av dem vet jag mycket lite om, och andra har jag bara sett i olika sammanhang genom åren och vet egentligen ganska lite om dem också, så det kan snart utkristalliseras en ny favorit, vem vet?  Bäst att inte ha för många förutfattade meningar. Spännande ska det bli i varje fall!

Jag vill visa en av tavlorna på Restaurang Gossip i Stockholm som jag besökte i maj. Titta på den färgglade tavlan på bilden nedan, färgerna och bilderna är fina men bäst av allt är beskrivningen av ingredienserna på Mamma’s Linsgryta, Dhal. 

Ingredienserna är följande: Vitlök, ingefära, chili, salt, kärlek och gul lök!, Ja den bästa och godaste maten är nog alltid den som är gjord med kärlek!

En fullmatad dag är till ända. Den har innehållit en mängd olika inslag, både positiva och negativa som jag måste smälta. Det kommer att sluta i något riktigt bra på alla plan, det är jag säker på.

I morgon väntar nya, spännande upplevelser som jag ser fram emot och det finns många intressanta idéer på lut och många möjliga vägar att gå. Vägen kan vara krokig och backig men jag är säker på att den leder hem.

Midsommarmorgonen bjöd på både sol och regn så allt är i sin ordning. Vi är ju inte jättebortskämda med strålande väder denna årets längsta dag. På torget var det i alla fall vackert som vanligt.

Vårt huvudsakliga ärende var att köpa färskpotatis, dill, gräslök och jordgubbar men vi kom så klart hem med lite andra godsaker också, det är mysigt att gå runt och prata med försäljarna som har stor kunskap om sina produkter och tycker att det är roligt att berätta mera om varorna de säljer.

Vem kan motstå den ostdisken? Inte jag i alla fall. Vi fick med oss en riktig äkta dansk hem! En vällagrad dansk ost med mycket smak och doft. Den kastade vi oss över till frukosten när vi kom hem och den var gräddig, och därmed lite svårhyvlad, ganska salt och hade en fantastisk fyllig smak och ett doftminne av Dansk semester. Den var lagrad i 60 uger det vill säga i 60 veckor. Vi hade kvar lite av gårdagens sallad med mycket frukt i som jag tog på smörgåsen och jag tycker absolut att man ska testa denna typen av ost med lite nektarin till. Det var gott! Vi köpte också en liten ostbricka som vi ska pröva i kväll, den innehåller bland annat en får-brie. Det ska bli spännande!

Lite smått och gott som hör till på midsommar är följande

Jag köpte färskpotatisen ”Rocket”. Den har jag ätit innan och jag vet att den är god!

Många köper blomsterkransar i dag, man vill ju vara fin till dansen kring midsommarstången och till kvällens festligheter! Och nu: får jag presentera en av helgens huvudpersoner!

Så hamnade vi ju framför fiskdisken från Getteröns Fisk & Rökeri som också har en gårdsbutik på Getterön i Varberg. Kunde jag gå förbi den? Nej, såklart inte.

Vi köpte Najadlax. Du ser den på bilden ovan närmast häråt till vänster.Den är först gravad i whiskey och sen rökt. Det ska bli mer än spännande att provsmaka den till potatisen senare ikväll. Jag får nog göra en liten hovmästarsås att ha till eller kanske en persiljesenap à la Paul Svensson på Fotografiska (läs mer om det på ”Sinnenas jul på Fotografiska” i rubrikerna högst upp på denna sidan). Den har jag dock inget recept på så i så fall får jag improvisera. Gudomlig var den i vart fall, Pauls persiljesenap

Jodå, vi köpte också Eneskärssill, Eneskär är en liten ö mellan Getterön och Norra Näs, en laxsallad fick åka med hem och så en lax-wrap. Vi ville även testa Kippers som är sill som saltas och sedan rökts så nu ska vi få oss många härliga smakupplevelser till livs i kväll.

Jag önskar er alla en Trevlig Midsommar! 🙂

 

 

 

Potatis = överlevnad under många århundraden i Sverige. Hur belönar vi det? Jo, vi berättar för allmänheten att potatis är apfarligt för att de får oss att öka drastiskt i vikt.

Lurad!

Här är sanningen;

…som han sa, farbror Melker. Han från Saltkråkan, ni vet.

Dagen har varit mer än händelserik. Detta är dagens förlopp;

1. Jobba
2. Skriva färdigt skrivelsen till kommunpolitikerna. (se onsdag 11/6)
3. Skicka skrivelsen till Servicenämndens ordförande och ledamöter.
4. Fixa till profilen och åka på studentutspring.
5. Träffa en rolig, före detta arbetskamrat som jag inte träffat på åratal.
6. Få fatt på alla studenter och hänga lite pynt kring deras hals.
7. Titta på när studentflaken körde iväg och le åt alla glada, härliga ungdomar.
8. Åka och köpa ett grattis-till-studenten-kort eftersom jag skrev fel på det jag hade.
9. Servicenämndens ordförande ringde upp. Han hade inga direkt upplyftande nyheter att komma med, men det var positivt att han hörde av sig och det kändes som att han tog våra argument på allvar.
10. Träffa ytterligare en rolig vän som jag inte pratat med på ett tag.
11. Hjälpa Sanna att fixa mat till en häst medan hon mockade hans box.
12. Fira student Johanna!
13. Fira student Emilia!
14. Fira student Kajsa!
15. Skriva detta inlägg.
16. Missa första VM-matchen i fotboll. Det var jobbigt. Not!  😉

En lång, givande, jobbig, rolig, stressig, blåsig, glad dag är till ända. För mig är det snart kudden som gäller men för våra studenter fortsätter festen några timmar till. Jobb väntar i morgon för min del och sen go’ vänner, tar vi sommarlov! 🙂

 

Man kan faktiskt vara i Bara. Vi hälsade på där igår för där var det en stor happening, nämligen Nordea Masters pga-tour i golf!

Skåne var vackert som vanligt, vi hade tur med vädret, vi gick minst en mil på den stora, fina golfbanan och jag fick världens bonnabränna 🙂 Det var så roligt att se alla proffsen som man brukar se på TV, nu ska jag inte ta i så jag spricker för jag sitter väl inte och tittar på golf dagarna i ända, men med en golfare i familjen och en golfkanal i burken så har man ju hört, sett och känner igen ett och annat namn på proffsen och på de där obegripliga golf-termerna.

Det är ganska rofyllt med golf, i alla fall om man är åskådare som jag är. Och så är det ju det där med tystnaden. Man är inte riktigt van vid att det ska vara så farligt att knysta det minsta som när spelarna står och ska slå sina bollar. Det känns nästan lite divigt ibland och jag måste fråga; är det verkligen så viktigt att det är knäpptyst? Jag fattar att de måste ha helfokus på det som ska ske, men jag tycker också att proffs som dessa borde kunna fokusera totalt och stänga ute det som stör runt omkring. Det kan de ju i andra idrotter, men det är klart, här är det ju precision på hög nivå för att få bollarna att gå dit man vill så det underlättar säkert att det inte kommer plötsliga ljud.

Det är fascinerande i alla fall, som igår när Stensson stod på en green och skulle putta, det stod hundratals människor runt omkring och tittade på, funktionärerna satte upp sina ”spadar” med texten ”Quiet, please” och det blev så knäpptyst så man kunde höra en peg falla. På riktigt. Man vågade knappt andas, det var bara lärkorna och vinden i trädkronorna som inte brydde sig om uppmaningen. Han satte bollen i koppen och jublet och applåderna visste inga gränser. De gångerna någon missar målet så hör man det andra ljudet från publikhavet, som en stor gemensam suck när alla enstämmigt utbrister nnnnejjj.

Bollarna gick i alla fall ungefär som Henrik Stensson ville igår för han leder inför finaldagen som är idag.

En sak som jag med glädje konstaterade är att golfarna och golfpubliken i alla fall verkar tycka mycket om färgglada kläder. Det lyste av intensiva nyanser i grönt, blått, gult, orange, rosa, cerice och palettens alla andra färger på läktarna och i folkhaven. Som kontrast till det klatschiga fanns det också de som var väldigt strikt och stilrent klädda, mest i vitt och svart. De flesta var snygga men man såg också en del hiskeliga kombinationer. Men jag gillar ju när det är lite crazy och folk vågar sticka ut och göra sin grej, så det var bara kul.

En som inte är rädd för färg är spanjoren Jimenez. Han har fyllt femtio och har som äldste spelare hittills vunnit en Europatourtävling. När journalisterna efter den tävlingen frågade honom hur har kan hålla sig i så god form så var svaret; -”Good food, good wine, good cigars, good sex”. Speciellt vacker är han inte med sin rufsiga hästsvans, men alldeles säkert en livsnjutare som puffar på fina cigarrer och dricker sin Rioja.

Det jublades vilt när Malmö-sonen Jens Dantorp klev ut på banan, han hade en egen fanclub och det är väl inte så konstigt för han spelade ju verkligen på hemmaplan. Vi var ju bara ett stenkast från Malmö, i Bara.

Vi tog oss en baguett i ett av de många mat-tälten, den var helt okej men inget man kommer att minnas. Surdegsbrödet var gott, den lilla färskostkrämen var god, salladen var krispig och fin men den sotade kotlettradens smak gick spårlöst förbi.

Ja, Nordea Masters var verkligen en häftig upplevelse och det skulle inte förvåna mig ett dugg om jag gör om det där golf-skåderiet igen en vacker dag. Det är lite häftigt och spännande att man kan slå sig i slang med vem som helst på sådana här arrangemang där alla har samma intresse och alla är där av samma anledning. Det var samma sak när jag var på Årets Kock-finalen i Stockholm i februari. Vem man än pratade med inte bara svarade, utan man fick alltid i gång ett samtal. Samma var det här. Det tycker jag är mysigt och trevligt.

Dagens finaste efternamn – Pepperell! Titta på tavlan nedan. Eddie Pepperell är en ung engelsman som också jagar segern i Nordea Masters.

Och vid artonde hålet var det fullt med folk som ville se hjältarna gå i mål.

Vår egen hjälte, Henrik Stensson! Vi håller alla tummar för dig idag på finaldagen i Nordea Masters!

Sen åkte vi nöjda, belåtna och fläckvis solbrända hem igen. Hem till härliga Halland!

 

 

 

Och enligt mig. Bra sagt, Jamie! Om du läser innehållsdeklarationen och det liknar en kemilektion. Köp den inte. Och framför allt, mata inte barnen med skiten.