Förra vintern såg vi knappt en enda snöflinga här på Västkusten men i år fick vi åtminstone några veckor med snö. Nåja, vintern är ju inte slut än så jag kanske hinner tröttna på snö i år, vem vet.

Förra torsdagen var det såå fantastiskt vackert så jag gick helt förbluffad och förundrad och bara njöt av vyerna. Snön låt vit och glittrande och hela världen var som iklädd ett skikt av bomull.

Sagoland!

Jag måste bara dela med mig av denna otroligt vackra vintervärld!

Porten till min gnistrande vintersaga! Vägen hem, hem till mitt terroir!

Så ändlöst vackert. Och jag älskar granar, speciellt granar i vinterskrud. Och björkar, speciellt björkar iklädda snö och rimfrost!

Om några månader slår björken ut, lite svårt att förstå just nu.

Helgen har varit mysig och ledig. Jag har bara varit hemma och grejat och fixat, vilat och myst. Igår var det extra mysigt med ett fint snöfall utanför och mys med vovvar och katt inomhus.

Däremot har jag drabbats av total härdsmälta vad gäller matlagning. Jag kommer inte på en enda maträtt att laga och är inte sugen på någonting överhuvudtaget. Tråkigt. Därför delar jag nu med mig av ett smakminne från i somras då vi åkte ut med båten en ljuvlig sommarkväll.

Gott och enkelt!

Spenatblad, bresaola, pinjenötter, parmesan och balsamico. Ett gott bröd till. Klart! Hoppsan! Nu tror jag att jag fick tillbaka lite inspiration!

Häromdagen blev jag påmind om en händelse som ägde rum i augusti förra året. Vi var ett gäng arbetskamrater som tog en tur till vårt mysiga grannland och dess dejlige huvudstad Köbenhavn, Dronningens By.

Det var en varm, lite blåsig och soldisig dag och vi flanerade runt på Ströget och i Nyhavn och dess sköna omgivningar. När vi satt och lunchade i solen vid ”Det Lille Apotek” på Kannikestrade och åt våra smörrebröd så såg vi ett högt torn lite längre fram på gatan. Högst upp där fanns det en utsiktsplats där man kunde spana ut över Köpenhamns takåsar och se ända bort till havet och Öresund. Vi bestämde oss för att flanera däråt efter vår goda lunch på ”Apoteket”.

Rundetårn. Så heter det. Ett torn som är byggt på 1600-talet och som är 36 meter högt. Där gick vi upp. Det finns inga trappor utan tornet är försett med en stenlagd sluttande spiralformig bana som leder upp till observationsplattformen på taket. Det är bara i den högsta delen av tornet som det finns några smala, branta trappor att ta sig uppför innan man når utsiktsdelen.

Det var en fantastisk utsikt när man väl kom upp och ut till utsiktsplatsen i Rundetårn.

Detta blir en matig sallad på buffén eller en separat sallad till kött, fisk eller vegetarisk huvudkomponent som till exempel rotfrukts- eller bönbiffar.

Här använde vi, utöver kokt matvete, paprika i olika färger, oliver och bladspenat men man kan variera i all oändlighet. Bara fantasin sätter gränser.

Jag är egentligen oftast inte sugen på semlor men en om året får det ju i alla fall bli.

Idag fikade vi på Veras Café på Prästgatan i Varberg. Hembakat, mysigt, trevligt! Småprat, gott kaffe, glada skratt och smaskiga bakverk i goda vänners lag. Kan det bli bättre? 🙂 När vi gick ut i vintervädret vid halv fem var det dessutom fortfarande ganska ljust och fåglarna hade lite vårläten för sig. Vinter och snö – ja, men ändå med en känsla av att ljusare tider är på ingång. Innan vi vet ordet av så är det dags för vårfika!

Årets första semla!

Jag skulle köpa sockerärtor för att pröva ett nytt recept idag och fann då denna påse ärtor från Guatemala. Nu är jag ju vän av att köpa svenskt och närodlat så då ligger ju Centralamerika vanligtvis inte nära till hands men i detta fallet gjorde jag gärna ett undantag.

Ärtor för en god och viktig sak.

När man köper dessa grönsaker bidrar man till att hjälpa kvinnor till självförsörjning i Guatemala. Genom att livsmedelsjättarna, i detta fallet Ica,  finansierar vattenledningar i byarna så kan familjerna få flera skördar om året, en stor sak i ett av världens fattigaste länder.

Jag mår bra, och blir glad av att kunna göra en insats om än liten genom att köpa mat av olika slag där en viss del av varans pris går till goda ändamål.  Heja alla livsmedelsföretag som driver positiva projekt i de delar av världen som behöver hjälpen mest. Jag väljer så ofta jag kan att köpa mat som är rättvisemärkt, fairtrade och så vidare.

Jag vill köpa produkter som bidrar till en bättre värld både för människor, djur, natur och miljö. Det är säkert inte många ören per produkt som går till ändamålen, men många bäckar små bildar en stor å. Eller i detta fallet – rejäla vattenledningar!