Vid Stockholmsbesöket i maj hade vi bokat bord på Restaurang Farang på Tulegatan. Jag hade hört talas om Farang ett tag eftersom min son Henrik som brukar följa med på mina smakäventyr i huvudstaden hade koll på stället. När jag sen läste i någon tidning om deras specialkomponerade menyer så blev jag sugen att provsmaka. Det lät så himla gott och spännande så jag bokade bord direkt.

Vi blev varmt välkomnande av personalen inne i den ganska stora men ändå väldigt mysiga och gemytliga lokalen. Även om man sitter ganska nära bordsgrannarna så har man ändå en känsla av avskildhet, det var mycket trivsamt och maten, med rötter i det sydostasiatiska köket lät inte vänta på sig. Vi beställde Farangs paradmeny som har hängt med sen öppnandet av restaurangen som finns i både Finland och Sverige. Vi beställde ett vitt svalt vin, en riesling som servitrisen rekommenderade och som passade fint till hela menyn och så fylldes det hela tiden på i våra glas med kranvatten eller bubbelvatten, vilket man nu valde. Omgående kom det in en vacker och spännande starter som en extra treat från köket!

Wow, inte bara är den vacker utan åh, så god och vi blev genast medbjudna på en härlig smakupplevelse som skulle ta oss med till varmare breddgrader och länder som Malaysia, Indonesien, Vietnam och Thailand denna lite kyliga majkväll. På Farang är rätterna ämnade att delas vid bordet för att man ska kunna uppleva en harmoni av hetta, syra, sälta och sötma, så en kväll med en utvald meny blir en stor smakupplevelse som man delar med sitt sällskap. Mycket sympatiskt, jag njöt av varje sekund av kvällen. Alla i personalen var kunniga, trevliga och hjälpsamma och kunde berätta för oss om rätterna som de serverade.

Detta var en ytterligare en liten aptitretare. Cha Plu-blad med räkor, vermicellinudlar, rostade jordnötter och forellrom. Så gott och så vackert upplagt. Man rullade ihop bladet så alla godsakerna samlades inuti och det blev en smakrik upplevelse i gommen.  Efter det gick vi vidare till en rätt med lax.

Vi fick lära oss att sydostasiatisk mat traditionellt äts med sked och gaffel vilket känns lite ovant i början men det är roligt med lite nya upplevelser. Vi fick smaka sashimi på Vietnamesiskt sätt med asiatiska örter och svartrisvinäger. Det var en väldigt god kombination av den färska milda laxen, de fräscha örterna och svartrisvinägern med lite sötma och stort smakdjup. Nästa rätt var en friterad krabba.

Detta var en helt ny bekantskap för min del. Softshell crab med grön mango, mynta, pomelo, grön ‘Nahm Jim’ och jordnötter. Krabban hade mycket mild, god smak med ett vitt kött som omslöts av det krispiga skalet. Woken i mitten var smakrik med både mjukhet och krisp och även här fick jag lära mig något nytt. Jag tyckte att det fanns en fin smak av lakrits så jag frågade servitören om det var fänkål i woken och fick då lära mig att det var de goda mörkgröna bladen av Thaibasilika som gav den smaken.  Angenämt! Nu till en paradrätt av rang!

Den här rätten är obeskrivligt god! När man pratar med andra som också fått den här matupplevelsen på Farang så spricker alla upp i ett stort leende av smakminnet! Om jag ändå ska försöka mig på att beskriva rätten ”Krispig gris med palmsockerkaramell, risvinäger och rostad lök” så lyssna på detta: grisköttet är knaperstekt med en karamellig yta men faller sönder och är mjukt, lent, varmt och smakrikt inuti. Såsen som omger härligheten har perfekt sötma och hetta. Men som sagt, det kan knappt beskrivas med ord, så gå till Farang och smaka, vetja. Vi fick också in små vackra skålar med jasminris till flera av rätterna.

Nästa rätt gav mig ett hallelujah moment. Ibland är det de små detaljerna som gör upplevelsen stor. Vi fick in en en rätt med det vackra namnet Morning Glory, Salt & Pepper Tofu.

Återigen var det kontrasterna på tallriken som höjde hela rätten bestående av vattenkrasse, pak choy och krispig gyllene silken tofu. Den krämiga tofun var mjuk och len i sitt krispiga skal och de såsiga grönsakerna hade en mild hetta. Tofu smakar ju inte överdrivet mycket men det var en trevlig rätt och så tycker jag att det är väldigt snyggt med den längsskurna chilifrukten som ätlig dekoration på toppen. Men… det var ändå tillbehöret Thai-Rotibrödet med en Southern Style Curry som gav mig en av kvällens godaste upplevelser! Som sagt, det är ofta de små, små detaljerna som gör’et! När man doppade det spröda, grillade brödet i den smakrika curryn och sen i kokosmjölken i skålen bredvid – ett hallelujah moment! En ny bekantskap var också golfbollsaubergine – en aubergine i miniatyr.

Sen kom det in ytterligare ett extra smakprov tillika smaksensation från köket. En mycket god wokad kyckling och pak choy med ingefära och gulbönsdressing, sockerärtor och rostade sesamfrön. Den var härligt smakrik och ganska het, koriandergod och sötaktig och det var mycket gott med lite jasminris till.

Det är konstigt, man äter såpass många rätter men blir ändå inte obekvämt mätt. Visserligen är storleken på rätterna såklart anpassade till antalet rätter men det är ändå lättillgänglig, fräsch mat och jag tror att det gör skillnad när maten innehåller så mycket grönsaker och dessutom chilifrukten, som efter vad jag har lärt mig, befrämjar matsmältningen. Det där med het mat är ju alltid en smaksak efter personlig tolerans till hetta, men även om jag ibland är känslig mot alltför stark mat så blev det aldrig för starkt, bara så fantastiskt bra balanserat hela kvällen! Fantastico!

Nästa rätt var en Oxkind ‘Turmeric-Seremban’. En långbakad oxkind, aromatisk chilibuljong och sallad på mynta och böngroddar. Mina foton blev inte bra på denna rätt så du får tänka dig smakerna i stället, det är ju ändå de som räknas. Det var sååå gott! Återigen en styckningsdetalj, nämligen oxkind, som bakats länge och som bara smälte i munnen tillsammans med den smakrika buljongen och den fräscha salladen på mynta och böngroddar. Läckert! Och sen var det dags för avslutning!

Vi hade kommit fram till refrängen och det var dags för dessert. På menyn stod det ‘Hola Hola 12’ och vi fick också in en extra smaksensation, en helt ljuvlig dessert, ‘Indonesian SNKR’

Låt mig presentera dessa två personligheter! Båda så goda, men ack så olika. Jag, som inte är den mest sötsakssugna människan på planeten, blev förtjust i båda dessa desserter, kanske lite på grund av deras olikheter.

Rätt eller fel men jag började med Hola Hola, desserten till vänster. Den bestod av thaimarinerad frukt, lime, vaniljkokoslag, persiko-vattenmelonsorbet och …sockerärtor! Den var jättefrisk och fräsch och när man kom till den där lilla råa krispigheten i fruktsalladen och fick konstaterat att det var sockerärtor. Det var en häftig och lite oväntad upplevelse i en dessert men oj så gott! Det är en mycket frisk och god avslutning för den som inte avgudar det söta!

Det gör vanligtvis inte jag men jag gör lätt ett undantag för ‘Indonesian ‘SNKR’. Hör på detta – jordnötskräm, karamelliserad knaprig banan, sandkaka och ungkokosglass! Desserten till höger på bilden ovan. Den var en upplevelse tyckte jag, och en bra avslutning av kvällen. Kokosglassens friskhet, jordnötens söta krämighet och så de goda, karamelliserade krispiga bananskivorna. Jag njöt av varje tugga.

Tusen tack Farang för alla matupplevelser denna kväll! Tack för trevligt, vänligt och kunnigt bemötande och så klart, tack för alla fantastiska smaker och smakresor till fjärran länder. När jag nu läser menyn så är det många smakupplevelser som fattas mig så jag kommer tillbaka, var så säkra!

Denna weekenden spelas det mästargolf i Skåne, nämligen i Bara strax utanför Malmö. Förra året var vi där, gick runt på banan och följde spelarnas öden och äventyr i tävlingen Nordea Masters. Hela europeiska golfeliten är samlad och det är jätteroligt att vara på plats. Jag är inte alls speciellt intresserad av golf egentligen men när man är i ett sammanhang där alla är där av samma anledning och av samma intresse så blir det en speciell anda av förbrödring på hela området.

En sak som fascinerande mig förra året är det där med tystnaden. Stensson stod på en green och skulle putta, det stod hundratals människor runt omkring och tittade på, funktionärerna satte upp sina ”spadar” med texten ”Quiet, please” och det blev så knäpptyst så man kunde höra en peg falla. På riktigt! Man vågade knappt andas, det var bara lärkorna och vinden i trädkronorna som inte brydde sig om uppmaningen. Han satte bollen i koppen och jublet och applåderna visste inga gränser. De gångerna någon missar målet så hör man det andra ljudet från publikhavet, som en stor gemensam suck när alla enstämmigt utbrister nnnnejjj.

Nåväl. Idag får jag stanna hemma och promenera här istället för att träna upp min fot. Och förresten såg jag på Nordea Masters hemsida att de har fått avbryta pga av åskoväder men de är nog snart på G igen får vi tro!

Om man nu kan bli förälskad i en stad… och det kan man uppenbarligen, så är jag lite kär i vår sköna huvudstad.

Här är några bilder från min promenad nära centrumkärnan..

Utanför mitt hotell, Elite Hotel Adlon på Vasagatan var det så här vackert

Där inne, på Kött- & Fiskbaren tog jag ett glas svalkande chardonnay med goda tillbehör innan det var dags för Mello.

Det gick ju väldans bra för Måns och han får säkert ett bra år med sin Hero! Grattis! Här är den vackra fontänen utanför Norra Latin!

Nu är jag på hemmaplan igen men det lär inte dröja jättelänge inna jag sätter min fot i Hufvudstaden igen!

Det stod vegetarisk lasagne på skolmenyn och jag hade sett fram emot en dag med fartfylld matlagning och fullt ös vid dietspisen. Så blev det inte.

När jag skulle byta om i morse så tog jag ett steg bakåt, där stod det en sko som jag trampade snett på och olyckan var ett faktum. Det gick som en blixtsmärta på bredsidan under foten, jag landade på en bänk och kände direkt att detta inte kommer att gå över så snabbt.

Det gick bara inte att stödja på foten och från vårt omklädningsrum har vi en brant trappa upp till köket och utgången. Jag fick ta mig till hissen kanske tjugo meter bort. Jag behövde ett stöd, men kryckor fanns inte att tillgå i närheten så jag fick hasa mig fram med hjälp av ett moppskaft som min arbetskamrat hittade. Jag hade ont men situationen blev så komisk så både jag och mina två arbetskamrater skrek av skratt mitt i smärtan och mina tårar rann av både smärta och skratt på samma gång.

Väl uppkommen till bottenplan hade min andra arbetskamrat hämtat en rullstol, vårt kök är placerat på ett äldreboende så det var inga problem. Det kändes liiite udda att åka rullstol (det var min första rullstolsresa någonsin) genom äldreboendet och min ”snälla”  arbetskamrat föreslog att vi kanske skulle beställa ett rum på boendet på en gång. Det är tur att humorn kan vara med i vardagsdramatiken, det blir mycket roligare då mitt i eländet.

Jag fick skjuts till akuten, rullstol in och sen fick jag lägga mig på en brits och bli körd till röntgen och ner igen. Det känns verkligen skitdumt att bli körd runt så när man är frisk för övrigt och van att ha ett bra tempo varje dag och att alltid klara sig själv, men jag fick lära mig lite nytt som till exempel att det finns 5 heltidsanställda personer som hela dagarna kör patienter mellan de olika enheterna på sjukhuset och att man inte får tömma ut gipsvatten i de vanliga avloppen för då slammar de igen.

Jag var inne på sjukan i ca 4 timmar och blev väl omhändertagen hela tiden. Till sist kom en ortopedläkare in och kände, klämde, vred på foten och ställde frågor. Han tyckte att det där med moppskaftet var lite roligt och han sa; -Du ska få ett par kryckor för det verkar vara lite krångligt att släpa runt på ett moppskaft 😉 När han sen skrev ut mig så kunde han inte riktigt hålla sig för skratt och inte jag heller, så där bidrog jag nog till lite glädje på akutmottagningen.

Jag har aldrig behövt att hoppa på kryckor förut så det var en ny upplevelse, inte så lätt till en början men jag har redan fått lite snits på’t. Det är två senor som har fått stryk, om de är av eller ”bara” uttänjda vet de inte så jag ska dit igen om en vecka och är sjukskriven i två. Nu gör det ganska ont så nu blir det kudden och en värktablett, samt insmörjning med heatlotion och MSM, en varm socka på och förhoppningsvis en god natts sömn.

Jag är så tacksam att det inte hände förra veckan inför Stockholmsbesöket! Fy vad jag skulle blivit ledsen om jag hade missat allt det roliga som jag sett fram emot så länge. Tur i oturen kan man kalla det!

Dagarna i Stockholm har varit både roliga, sköna och händelserika! Jag har mycket att berätta om helgens happenings och mina öden och äventyr i huvudstaden. Nu är timman sen och i morgon väntar en ny arbetsdag med fullt ös och totalfokus. Vegetarisk lasagne står på menyn och då är det en hel del specialkoster att hålla reda på.

Här är några smakprov på vad som kommer att berättas om här på Matprat under kommande vecka. Fredagskvällen började med ett besök på Restaurang Farang som tog oss med på en smakresa till den sydostasiatisk matkulturen, vi fick fantastiska smakupplevelser och några halleluja moments. På Farang bjuds matinspiration från Thailand, Malaysia, Vietnam och Indonesien.

Efter en god natts sömn var det sen dags för besök på ett av mina favoritställen i Stockholm – Restaurangakademien! Jag var ute i god tid, solen sken och jag kände mig riktigt världsvan när jag klev på tunnelbanevagnen. Det varade inte så länge… jag skulle stiga av vid Globen men allteftersom vagnen fortsatte sin resa så dök det upp hållplatsnamn som jag inte kände igen. När de ropade ut ”Blåsut nästa” så insåg jag att det var dags att kliva av och åka tillbaka åt andra hållet.(Blåsut! Vad är det för ett namn? 😉 Sååå fast jag var ute i god tid så kom jag för sent. Pinsamt!

De andra kursdeltagarna hade samlats och efter lite presentation var det dags att sätta på sig förklädet och börja jobba! Idag var det Jonas Träningsmat med Jonas Lundgren och det var full fart i köket från start. Vi lagade både nyttiga, stärkande frukostar, varma rätter och goda chokladbollar med chili. Dessutom bjöds vi på pigga hälsodrinkar. Här instruerar Jonas oss med inlevelse om hur man använder rispapper till färska vårrullar.

Jag hade som vanligt en toppendag på Restaurangakademien och jag längtar redan tillbaka! På kvällen var det Melodifestivalfinal och det gick ju fantastiskt bra för Måns och hans lilla armé. Heja Sverige! Sen var det bara att sova en stund, äta en god hotellfrukost och så bege sig mot centralatation. Jag hoppade på rätt tåg denna gången och åkte bekvämt hemåt genom den vackra, fräscha grönskan i vår fantastiska svenska natur.

Detta är bara en bråkdel av det jag vill berätta om helgen som gick så håll utkik här på Matprat. Det kommer mera!

Endast svenskt kött, rökt i riktig rökugn. Hög kötthalt och god, fyllig smak. De är riktigt saftiga och delikata. Dessutom är det ju den snabbaste maten man kan laga till när alla väl kommer hem efter dagens öden och äventyr.

Det blev pasta och lite snacksgrönsaker ikväll, Morots-, gurk-,och paprikastavar, några rädisor och blomkålsbuketter. Annars funkar ju alltid korv med bröd och en god senap med sting!

Nu har jag beställt lite mer av den goda Pacari raw chokladen från Equador. Den är ekologisk, från biodynamiska odlingar och den är fairtrade. Jag är vanligtvis ingen stor chokladälskare men jag blev stormförtjust i denna fina choklad. Så är det väl – när man får the real deal så känner man skillnaden.

Om en vecka så befinner jag mig i denna byggnaden på Rökerigatan i Stockhoml!

Jag har varit här på kurs två gånger innan, dels på ”Fredriks skaldjur och fiskar” med Fredrik Eriksson och dels på ”Pauls kök” med Paul Svensson. Det är så roligt! Att träffa andra likasinnade och laga mat tillsammans och dessutom under ledning av kunniga och välrenommerade kockar som brinner för sin sak och gärna vill dela med sig av sina kunskaper. Jag har lärt mig en del nytt, fått jobba med, för mig nya råvaror, fått många härliga smaker, dofter, texturer, synintryck och aha-upplevelser och träffat många goa människor.

Nästa lördag är det dags igen! Då väntar en kurs med Jonas Lundgren och ”Jonas träningsmat”. Nu är väl inte jag känd som den mest vältränade personen på planeten men i mitt liv är det tempo för jämnan, många bollar i luften och jag har en stor önskan att må optimalt och att leva väl så det ska bli roligt och spännande att få nya fräscha recept och rätter.

Jag jobbar ju själv med mat men i det offentliga köket där jag har min vardag så är det huvudmålet för dagen som står i centrum och där gäller det att servera en komplett måltid, oftast husmanskost till barn, ungdomar och gamla så att de orkar genomföra sin dag på ett bra sätt. Jag ser fram emot att få mycket nya influenser, idéer och inspiration från det mer moderna köket som Jonas Lundgren representerar. Kanske får vi laga och smaka färsk sparris som Jonas visade och tillredde i Nyhetsmorgon i morse. Det skulle inte förvåna mig!

Jonas Lundgren har jobbat på stjärnkrogar världen över och han har tävlat för Sverige i Bocuse d’Or där han tog en silvermedalj 2009. Han var med i Kockarnas Kamp på TV4 2013 och numera kan vi se honom i Nyhetsmorgon på TV4 med jämna mellanrum. Han har drivit Restaurang Jonas i Stockholm och är kreativ ledare på Restaurang Yolo i Djursholm. Här på Matprat kan du läsa om mina smakupplevelser på Yolo som jag besökte två gånger förra året. Titta högst upp här på sidan under rubriken Restaurangupplevelser, scrolla ner där så finner du ”Yolo – ett smakäventyr i Djursholm” och ”Yolo levererar igen”.

Du kan läsa om mina andra besök på Restaurangakademien under Kategorin ”Restaurangakademien” i spalten till höger här på Matprat. Kommande kurs, Jonas Träningsmat kommer också att hamna i den kategorin strax efter nästa helg. Följ med också på Instagram @sandahlsmatpratochgladjeamnen

Igår fick jag åka hem från jobbet med relativt hög feber så det var bara att stämma träff med kudden. Det var skönt att landa under täcket och sen sov jag mer eller mindre i 16 timmar. Jag mår mycket bättre idag tack och lov, och jag har försökt att boozta med lite av varje. Sömn är ju bästa medicinen sägs det, så jag har sovit lite och vilat en del.

Jag har druckit mycket vatten och grönt te med honung och så har jag tuggat i mig en del c-vitamin och lite annat smått och gott..

På det fina fatet från Karlskrona Porslin ligger det en nöt- och bärblandning med tranbär, blåbär, russin, pekan- och cashewnötter sen vitlök, gojibär, mullbär, torkade nypon och ingefära. Citron och lime behöver väl ingen närmare presentation.

Utanför fönstret har det varit jämngrått idag men hyfsat varmt. I min trädgård blommar det för fullt denna vackra tid på året och jag tror till och med att jag ska så några fröer i år. Det får nog bli vaxbönor och så de där djupt lila bönorna. Jag ska ha lite kryddväxter också men sen får det räcka för jag vet, att gott om tid kommer att vara en bristvara framöver.

Jag vill bjuda på lite blomsterprakten, mitt löjtnantshjärta!

Häromkvällen var jag på en föreläsning som handlade om rawfood och fördelarna med detta. Vi samlades på Enebackens Kraftkälla och där höll Linda Rundqvist som driver företaget RÅkraft sin föreläsning ”Må din fulla potential”. I första delen pratade hon lite om våra välfärdssjukdomar/livsstilssjukdomar som i många fall kommer sig av det vi väljer att äta.

I pausen fick vi sen smaka på vetegräsjuice som Linda tillredde framför våra ögon. Hon hade sått vetegräs i en balja och nu malde hon ner gräset i en råsaftcentrifug och så fick vi varsin näringsladdad shot.

Smaken var verkligen speciell och ganska mäktig. Den doftade starkt och aromatiskt av gräs. Vid första mötet med gommen smakade den inte mycket alls men sen kom en väldigt söt smak och efteråt lite pepprighet. Jag hade lite svårt för att bestämma mig för om jag tyckte att det var gott eller inte, men den gör säkerligen gott eftersom den är så sprängfylld av vitaminer, mineraler, enzymer, aminosyror och antioxidanter.

Till denna nyttiga gröna, sköna dryck fick vi även provsmaka olika frön, bär och bönor som tillför näring till vår kropp.

Om vi börjar med de röda avlånga bären som är gojibär och sen letar oss vidare medsols, alltså i klockans riktning, så har vi efter gojibären, rå kakaoböna, hampafrön, bipollen, svarta sesamfrön, mullbär och i mitten vita chiafrön.

Linda har själv fått många hälsofördelar av att äta rawfood och har blivit av med åkommor och sjukdomar som hon har dragits med tidigare i livet och hon vill gärna berätta sin historia kring detta. Rawfood värms upp till högst 42 grader i den mån man överhuvudtaget tillagar den och allt som Linda serverade var ekologiskt odlat. Hon är inte ute efter att omvända någon till att äta enbart rawfood men hon vill visa på fördelarna med att äta nyttigt och berätta att det faktiskt går att äta sig frisk.

För att visa på hur det kan se ut en vanlig dag hemma och vad vi kan boosta våra kroppar med så hade Linda ställt fram små skålar med nyttigheter – blåbär, avokado, pumpakärnor, solrosfrön, äpple och ingefära. Hon hade också en god choklad som man kunde köpa med sig hem. Ekologisk, fairtrade, vegan, raw choklad från Equador. Jag köpte en kaka med smak av blåbär och en med havssalt och kakaonibs. Jättegoda! De var ganska dyra, två små kakor kostade 100 kronor men det var det värt.

Det var en jätterolig och givande kväll på Enebackens Kraftkälla och jag tog med mig en hel del ny kunskap och nya smakupplevelser ut i den vackra men kyliga försommarkvällen. Linda från RÅkraft har gett mig lust att lära mig mera om rawfood. Jag kommer inte att bli någon fantast men man kan göra små förändringar som leder till bättre hälsa för det är självklart att man vill må så bra man bara kan! Linda håller även personliga kostrådgivningar för den som vill Må sin fulla potential!