Några dagar har gått sen det hände och vi ser tillbaka på Stockholmsvistelsen med ett stort leende på läpparna. När morgonen grydde i torsdags och solen lyste med sin frånvaro så vaknade vi på Hellstens Malmgård och åt en god frukost och gjorde oss klara för avfärd mot Stockholmsmässan i Älvsjö. Resan dit gick hur bra som helst trots att vi inte är så bevandrade med tunnelbanor och pendeltåg. Den där underjordiska verksamheten är en hel vetenskap för en sån som jag, men det är roligt och man lär sig ju med tiden. 🙂

Väl inne på mässan så tog vi plats på den svenska läktaren där det fortfarande var ganska folktomt så vi fick bra platser. Jag hade ju läst att det var först till kvarn som gällde för att säkert få en sittplats inne vid arenan så vi tyckte att det var bäst att vara i god tid och det var vi. Vi kunde välja och vraka mellan platserna så vi tog en plats med god utsikt över Sveriges kök, box nummer sju.

Arla är huvudsponsor till evenemanget och här och var på stolarna så låg det kassar med svenska flaggor, tröjor, visselpipor och lite annat smått och gott som vi skulle ha när vi hejade fram vårt lag. Ett efter ett startade lagen med tio minuters fördröjning och fem timmar efter start skulle fiskrätten presenteras för juryn. Efter det hade lagen drygt en halvtimma på sig att färdig ställa kötträtten för bedömning.

Väl igång så var det en koncentrerad och febril verksamhet som startade i den svenska boxen och hos alla andra deltagande länder också såklart. Det som skulle tillagas var av enbart svenska råvaror så Sverige hade verkligen möjlighet att visa upp sina fina produkter. Till fiskrätten fick lagen sej från Västkusten, blåmusslor från Mollösund och ostron från Grebbestad. Dessutom ska varje rätt bestå av sås och garnityrer och nytt för i år var att fiskrätten skulle innehålla minst 50% grönsaker från både land och hav.

Kötträtten bestod av unggris från Gotland och även här ska det finnas både sås och garnityrer till anrättningen. Kötträtten lades upp på stora fat och varje land skulle gärna göra en uppläggning som syftade till det egna landets karaktär. Vi fick se många snygga och en del spektakulära installationer och det är ingen som helst tvekan om att det finns mycket konstnärliga anlag hos våra duktiga kockar i Europa. När den stora brickan burits runt och visats upp så läggs även kötträtten upp på tallrikar som bars ut till juryerna av jätteduktiga elever från Stockholms Internationella Restaurangskola.

Vi hade också fördelen att bli lotsade genom tävlingen av två duktiga, vänliga och proffsiga konferencierer nämligen Paul Svensson som är en välrenommerad svensk kock och också han har tävlat i Bocuse d’Or och Lydia Capollichio som är journalist med en mycket bred erfarenhet. Hon har gjort alltifrån krigsreportage till debattprogram och hon har också lett Eurovision Song Contest.

Vi satt alltså där på läktaren i många timmar men det blir aldrig långtråkigt eftersom det alltid händer något på storbildsskärmen. Vi fick se hur de olika länderna jobbade med sina råvaror och det var också en del intervjuer både av deltagande lag, sponsorer och andra personer som varit viktiga i hela detta stora arbete som föregått Bocuse d’Or- EM på svensk mark! Fantastiskt bra jobbat av alla inblandade och det är fantastiskt roligt att få vara på plats under evenemanget!

Så småningom var det dags för de två juryerna att tåga in till de fint dukade borden under applåder och jubel. Det var en köttjury och en fiskjury bestående av tio personer vardera. Svensk representant i juryn var Henrik Norström som själv har tävlat i Bocuse d’Or-VM och som placerade sig tvåa i tävlingen år 2001. Rätterna läggs upp på 14 tallrikar, 10 stycken till respektive jury, två till fotografering och presentation och två till honnörsbordet. Vid det bordet satt tre personer bland andra Matthias Dahlgren som en av Sveriges främsta stjärnkockar och Hederspresident för Bocuse d’Or Europa. Han är också den ende svensk som vunnit matlagnings-VM, Bocuse d’Or. Hittills.

Det är inte enbart maten som bedöms utan man bedömer också ordningen i köken och hur det städas undan. Man tittar på samarbetet och på svinnet så det är en helhet som bedöms. Även tidsplanen ska hållas och om man överskrider tiden så blir det poängavdrag.

När alla ländernas rätter var avsmakade så var det dags för juryerna att överlägga och vi publiken fick ta oss en bensträckare och kanske ta något gott att äta och dricka. Det fanns också några utställare från olika delar av Sverige som vi pratade med om råvaror och produkter från deras delar av landet.

Så småningom hörde vi att det började hända grejer inne i tävlingslokalen så vi fann det för bäst att dra oss tillbaka in till våra läktarplatser så vi inte skulle missa den spännande finalen av tävlingen. Och spännande var det! Det trummades, viftades med flaggor och blåstes i visselpipor och Storbritannien hade en egen liten orkester på läktaren så det var high life! Vilken stämning!

Priset för bästa kötträtt gick till Finland. Frankrike tog hem priset för bästa fiskrätt och den bästa Commisen (assisterande kock) blev Rysslands Valeria Sidarova. Sen fick vi veta att nästa EM om två år, 2016, kommer att äga rum i Ungern.

Efter en hel del utdelande av olika utmärkelser och tackande av alla medverkande så var det äntligen dags för den spännande, för att inte säga gastkramande finalen…. Kuverten med resultaten kom in ett efter ett. Första öppnade kuvertet… lite nervöst…. jag vill inte höra Sverige just nu, det skulle vara lite antiklimax… Brons till Norge och Örjan Johannesson! Applåder och jubel! Sen kommer kuvert nummer två in till konferenciererna….nu vill vi absolut inte heller höra Sverige… i detta läget håller nog alla andan en stund tills vi hör… Silverstatyetten går till Danmark och Kenneth Hansen! Grattis Danmark, applåder och jubel igen.

Spänningen är olidlig. Jag kan inte säga att det är så tyst så man kan höra en knappnål falla men alla vi på Svenska läktaren är lite sammanbitna, hjärtat bankar lite extra och man vågar knappt andas. Och sen.

Vinnaren är… SVERIGE !!!!! 

Vilket vrååål som steg upp mot taket i tävlingslokalen. Alla skrek rätt ut, viftade med flaggor, trummade och applåderade för glatta livet. Undrar just hur många decibell det var där inne just då. Kanske tur att man redan är lite lomhörd. 😉 Det var en stor upplevelse att få vara med om detta! Grattis Tommy, fantastisk bra genomförd tävling! Lycka till i VM i Lyon i januari 2015!  

Och här är hela rankingen;

Och här mina damer och herrar. Grundaren av världens exklusivaste matlagningstävling alla kategorier – Bocuse d’Or, Huvudpersonen själv, Paul Bocuse som nu är 88 år och grundade tävlingen 1987. 

När vi fått våra platser på tävlingsläktaren på morgonen och jag beskrev för Henrik via sms hur läget var, nämligen följande; ”På plats i den svenska hejarklacken, mitt framför Sveriges box! Har fått svenska halsdukar och tröjor! Och flaggor! Heja Sverige! Och Paul är konferencier! Tuuungt!” Då fick jag detta svaret från min käre, snälle son. ”Yes!!! Vilken nörd du är ;)”

Åter hemma från Stockholm efter tre dagar fulla med positiva och lärorika upplevelser! Den största händelsen var så klart matlagningstävlingen Bocuse d’Or, där vi fick vara med att heja fram Sveriges representant Tommy Myllymäki som tog hem guldet! Grattis till hela team Tommy!!!

Segrarna Albin Edberg, Jonas Dahlbom och Tommy Myllymäki! Bilden är från Dagens Industri.

Vi har också besökt flera trevliga och inbjudande restauranger och ätit massor av god mat, druckit goda viner och prövat nya smaker och det är ju helt underbart för två matnördar som vi. Vi har bott bra, fått fantastiskt god hotellfrukost, skrattat mycket, promenerat runt i regnet och så har jag gjort bort mig lite som vanligt. Det får man bjuda på när man är lantis i storstan 😉

Jag ska berätta mer om våra äventyr och presentera alla de guldkorn som vi fann på vår lilla restaurangvandring dessa tre dagar i sköna Stockholm. Vi besökte Gossip på Skånegatan, Pane Vino på Brännkyrkagatan och Speceriet på Artillerigatan och överallt mötte vi trevliga människor, toppenbra service och härliga smaker!

Vi bodde på charmiga och mysiga Hellstens Malmgård bara ett stenkast från Zinkensdamms T-station och där fick vi en fräsch, generös och god hotellfrukost, sköna sängar och trevligt bemötande.

Som sagt, jag ska berätta mera om våra dagar i huvudstaden och också recensera våra positiva matupplevelser så håll utkik!