I morgon är det årets längsta dag. Vid Treriksröset och i Kiruna är det midnattssol och sen blir det mörkare och mörkare ju längre söderut man kommer. Här på Västkusten går solen upp cirka 04:15 och ner cirka 22:15. Häromdagen satt jag uppe i en stuga och skrev och till slut orkade jag knappt formulera mig längre. Jag tittade på klockan och den var snart midnatt, men detta var min utsikt. Inte undra på att man har svårt att gå och lägga sig! Och inte undra på att man inte fattar att det är mitt i natten.

Nästan midnatt den 17 juni 2014

Nu är det bäst att passa på att njuta av allt det vackra, varma, ljusa och gröna. Tids nog är det höst igen och det är dags att krypa in i stugorna och boa in sig. Det är också mysigt, men här och nu vill jag ta vara på dagarna som kommer och inte låta dem gå förbi utan att ha känt in dem och tagit vara på dem. För en som jag, som har levt och lekt mitt i naturen i alla mina dagar så finns det en stor ödmjukhet och en stor kärlek till allt detta vackra. Jag älskar hösten, våren och vintern också, men just där jag befinner mig i livet nu så är det trösterikt med det gröna som representerar livet och det som växer och gror.

Sommaräng

Midsommarafton i morgon, alltså. Då blir det den traditionsenliga turen till Varbergs Torg och alla delikatesser som finns där. Vi brukar åka in tidigt innan kommersen kommit igång riktigt och handla potatis, dill, gräslök, jordgubbar och lite annat smått och gott. Tidigt på morgonen när allt är snyggt upplagt och orört, när solen tittar upp över hustaken så är det så ändlöst vackert på Varbergs Torg. Hoppas att någon av odlarna har potatissorten Early Puritan för det är en av de godaste potatisar jag vet. Hoppas också att solen skiner på oss.

Men nu ska jag fixa lite mat. Det blir färskpotatis, en god sallad med grönt och frukt, romsås och grillad tonfisk. Här är ännu en bild på solnedgången häromdagen. Ser du hjärtat? 🙂

Hjärtlig solnedgång!

Livskvalitet. Ordet har väl inte hunnit bli slitet. Tyvärr så tänks det nog inte så mycket på vad som egentligen är livskvalitet. Kanske ska man ha uppnått en viss ålder eller ha fått omvälvande livserfarenheter med sig i bagaget för att uppskatta det vardagliga som guldkanten i tillvaron. Eller så har man bara en särskild fallenhet för det där med att ta till vara det fantastiskt underbara, vanliga vardagsundret och se att det är det som egentligen leder till lyckan. Det är inte helt lätt att definiera livskvalitet kanske, kanske räcker det med att få vara frisk. Fast det uppskattar man oftast inte förrän någon blivit sjuk. För vi strävar och strävar utan att riktigt veta vad vi strävar mot. Eller från.

Denna helgen, den första helgen på detta årets sommarlovet har innehållit livskvalitet i min värld. Jag har vilat, umgåtts med familjen, åkt båt, solat, gulligullat med en massa hästar tillsammans med min dotter och goda vänner, pratat med min kära son som bor i Solna, frossat i frukter och bär under en filt på en blåsig ö i havsbandet, skrattat och fnittrat lite och lagat lite god mat i mitt utekök.

Finaste!

Skummande hav

Sen dök det upp en kär person som skulle ut och fiska och som undrade om jag vill ha makrill om han drar upp några sådana. Tja, man får väl offra sig om det nu skulle bli så att han får en massa makrillar 😉 Vem är jag att säga nej till havets guld? Vi får se… kanske får jag ställa mig och rensa fisk om en stund. Kärt besvär i så fall!

Lyx!

Åtta och en halv veckors ledighet ligger framför mig som ett oskrivet blad. Lovet börjar visserligen med åska och kuling, men vad gör det? 🙂 Nu ska man ju först försöka att komma ner i varv, bli avslappnad, lugn och loj, röra sig långsamt och smidigt, lyssna på tystnaden, filosofera lite, lapa sol, gå i takt med vinden, ligga högt uppe på en klippa och iakttaga omvärlden. Bli en cool katt med andra ord.

Cool katt!

Samla kraft inför hösten, smida planer för framtiden, umgås med gamla och nya vänner, skriva färdigt de där påbörjade manusen som ligger i byrålådan, frossa i färska frukter, bär och grönsaker, rå om nära och kära, bada i havet, ta tåget till Stockholm, vara innovativ vid grillen, sitta på en sten vid en sjö i en skog, åka båt, sitta på altanen med Sanna och prata tills det ljusnar, dansa i gräset när månen ser på, sjunga för full hals så ofta som möjligt, filosofera med en sommarledig Henrik. Alltså – bara ha det gott, ta vara på alla guldkorn i vardagen, se storheten i varje ögonblick. Leva, med andra ord! Trevlig sommar alla!

Strandäng