Hur mycket jag än älskar att prata mat och laga mat så känns det denna dag lite oviktigt.

Trollhättan, Sverige och hela skolvärlden har drabbats av ett fasansfullt dåd. En ung pojke gick till skolan i morse och kom aldrig mera hem igen. Tre unga personer har misst sina liv och två kämpar fortfarande för överlevnad på sjukhus. Jag tänker på alla anhöriga som miste sina älskade så brutalt en helt vanlig torsdag i oktober.

Jag känner mig så sorgsen ikväll. Så jävla onödigt. Och alla är offer. Kan bara hoppas att alla inblandade en dag kan se ett ljus i mörkret.

Var rädda om varandra!

Detta är en enkel och jättegod, len och mjuk, grön ärtsoppa. Den är både billig och snabb att tillaga. Snygg blir den också!

• 500 g frysta ärtor
• 1 gul lök
• 7 dl vatten
• 2 buljongtärningar (grönsaksbuljong om du vill ha den vegetarisk, annars är det gott med kycklingbuljong)
• 2 dl grädde
• ev. salt och peppar

Tillvägagångssätt:

1. Skala och finhacka löken
2. Koka ärtor och lök i vattnet med buljongtärningarna i fem minuter.
3. Mixa soppan så den blir slät.
4. Tillsätt grädden och smaka av med salt och peppar.

Om du vill ha lite mer karaktär på soppan och tycker att den är för ”snäll” så kan du med fördel pressa i någon tesked citron eller en liten doft av sambal eller cayenne. Var försiktig och smaka dig fram.

Servera gärna med knaperstekt bacon eller lägg en klick pepparrotskräm i soppan. Ta då 2 dl creme fraiche/kvarg/meze eller matyoghurt och tillsätt 1-2 msk riven pepparrot och 1 krm salt. Ett gott bröd och en smakrik ost är också gott till.

Ät och njut!

I morgon bitti är det exakt två veckor kvar tills jag sätter mig på tåget till Stockholm. Denna gången har jag tagit ledigt en extra dag som blir ett helt oskrivet blad. Det skulle inte förvåna mig om det blir en tur till Fotografiska. Lunch där kanske… vi får se. Eller så utforskar jag någon del av huvudstaden som jag aldrig besökt. Det finns mycket jag vill uppleva. Mitt Kök-mässan tilldrar sig också den helgen så det blir väl matnörderi i vanlig ordning.

En av kvällarna är det i alla fall beställt bord på Pubologi i Gamla Stan. Spännande!

På fredagen ger jag mig in i dessertköket och dess smaker, former, färger och texturer. Jag ska inte själv medverka utan bara låta mig imponeras och inspireras av dessertmästaren Joel Lindqvist och hans elever. De är redan etablerade konditorer som vill utbilda sig och växa ännu mer i sitt yrke och jag har fått ynnesten att vara med och fotografera och skriva om detta här på bloggen.

Jag har aldrig varit så intresserad av sötsaker och trott att jag inte tycker att det är så gott, men jag har fått lov att omvärdera detta sen jag har besökt bra restauranger och fått mig serverat fantastiska desserter. Sen dessertmästarna började på TV 5 för några säsonger sen så har jag också insett att jag vet otroligt lite om dessertköket.

Det är en helt ny värld av smakupplevelser som öppnar sig för mig! Häftigt och roligt! Det ska bli spännande att ta del av denna kursen som kommer att utspela sig i ett av mina favoritkök. Nämligen på Restaurangakademien på Rökerigatan i Stockholm.

Wow! Jag ser grymt mycket fram emot detta! Här är några av mina favorit desserter:

Innan jag gick hem från jobbet på Strömma Farmlodge i lördags så gick jag in en sväng i butiken för att se om det var något jag ”behövde”. Lustigt nog så råkar man ju alltid finna något lockande. Jag var sugen på lite lördagsgodis och fick syn på dessa snygga chipspåsar.

Sweet chili och red pepper (röd paprika) med en touch av basilika och en tydlig smak av stjärnanis. Så jäkla goda! Lite annorlunda från våra traditionella chips-smaker. En sådan smak som man vill ha men ändå vill spara till speciella tillfällen eftersom smaken är så speciell.

Värt att testa om man vill ha lite smakutmaningar i snacksens förlovade värld.

Förra året vid denna tiden blev vi, i de tillfälliga tillagningsköken nominerade av Varbergs kommun till ”Årets kreativa medarbetare”. Kommunens största kök som servar många förskolor och skolor och då lagade cirka 4.500 portioner per dag fick en fukt- och mögelskada och behövde renoveras. Då fick vi laga mat ute i de mindre köken som vanligtvis är mottagningskök. Mottagningskök betyder att man tar emot huvudkomponenten, det vill säga kött, fisk, grytor, gratänger, vegetariskt och så vidare från tillagningsköket och att vi kokar potatis/ris/pasta, gör potatismos och kalla såser och skapar salladsbuffén på plats.

Vi gick in för uppgiften med liv och lust och var inte ett dugg oroliga för att det inte skulle fungera. Alla som jobbar i kök vill väl laga mat får man hoppas, men att få laga mat i de kommunala köken är inte en självklarhet idag. Vi vann i alla fall och fick förra hösten ta emot utmärkelsen ”Årets kreativa medarbetare 2014!

I veckan kom ett mail som ingen av oss hade anat skulle komma. Vi är återigen nominerade!

Så här var det:

Denna dag, den 2 juni 2015, stod det chili con carne på matsedeln. När vi i Varbergs kommun lagar en köttfärsrätt så köps det in 1 ton! nötfärs. Maten lagades och skulle strax ösas upp och skickas ut till diverse förskolor och skolor. Då ringer vår leverantör och meddelar att färsen kan innehålla metallbitar. Uppmaningen var – kasta allt!

Jaha. Om 1- 1,5 timmar skall 11.000 personer bli serverade sin lunch! Lös det.

Vi löste det! Det blev kyl-, och frysrensning. Alla fick inte samma maträtt men alla fick mat och det på något så när utsatt tid. Tack och lov för köttbullar, biffar och andra färdigrätter. Kanske var det någon som knorrade någonstans, så är det ju alltid, men ingen behövde i alla fall gå hem hungrig.

Efter att vi löst den dagen så har vi inte funderat mer på detta, så när den här nomineringen damp ner i inkorgen helt oväntat så var det en mycket positiv känsla. Någon förstod och uppskattade vår servicevilja och kreativitet. Desto mer roligt och uppmuntrande var det att bli nominerad igen!

Hösten är rolig TV-mässigt tycker jag!

Igår visade Leila var skåpet ska stå i Kockarnas Kamp på TV 4 och om en liten stund börjar Dessertmästarna på 5:an.

Jag har lite funderingar kring dessa två program så jag ska uppdatera det här inlägget, men nu börjar det så…

hej svejs, grus och gnejs! 🙂

Min jobbarkompis hade hittat en roligt, gott och elegant recept på ugnstekta päron som vi blev lite nyfikna på så hon tog med sig ingredienser och vi fixade lite fredagsmys som vi avnjöt på rasten.

Detta behövs:

• Päron, gärna Conferance
• Socker
• Kokosflingor eller kanel
• Alumimiumfolie.

Så här gjorde vi:

• Skär av botten på päronen så de kan stå i en form.
• Skala dem men låt kvisten vara kvar.

Skiva päronen på längden men de ska hålla ihop upptill.

Linda in päronen i aluminiumfolie men låt det vara öppet upptill. Vi satte varje päron i ett eget foliepaket men det går säkert lika bra att placera alla i ett stort paket.

Blanda kokos och socker (eller socker och kanel) och strö över päronen.

Slut till foliepaketen så alla goda smaker stannar kvar och smaksätter päronen. Sätt dem tätt i en form och sätt in i ugnen i 175 grader i 20-25 minuter. De ska vara ganska mjuka.

Ta försiktigt ut dem ur folien och lägg dem på en assiett, häll över det goda kokossockret och forma dem som en solfjäder.

Servera med en klick grädde eller glass och strö gärna över lite hackade nötter eller kanske lite mörk choklad. Passar som vardagslyx eller som en festlig dessert!

Nu är hösten här, jag fick lite vintervibbar och blev sugen på grönkålssoppa. Igår blev det grönkålssoppa och ägghalvor till kvällsmat och idag fick den överblivna soppan bli en god, mustig grönkålsstuvning till den stekta laxen.

Jag tänkte halländsk långkål när jag smaksatte soppan igår. Mustigheten, sältan, sötman, den hemtrevliga och välkomnande varma mjukheten med sin speciella karaktär. Den blev god men inte riktigt så bra som jag tänkt mig så jag ska förfina receptet inför höstens alla härliga sopp-menyer.

Ikväll redde jag soppan till en stuvning, tillsatte lite citron och sambal och serverade den till stekt lax. Det blev riktigt gott om jag får säga det själv. Och det får jag ju!

Men nu… ner till TV:n och ”Hela Sverige Bakar”! Får se om det blir några rasande eleganta kakor!

Igår blev det en jäddrans massa utfodrande av alla möjliga sorters matgäster.

Först skulle ca 500 hungriga tonåringar på skolan få sin lunch. Det blev idag köttgryta alternativt grönsaksgryta med bönor, till det serverades kokt potatis och så vår dagliga salladsbuffé. De flesta åt med god aptit och maten var uppskattad!

Efter det hade jag fått i uppgift att servera lunch till ett gäng hästar i ett stall nära mig. Tro nu för all del inte att hästmatning är en baggis… no no, Pedro ska ha en hink med hö och lucern. Lilla svarta shettisen ska ha bara lucern. Spotlight och den nya hästen kan få varsin kaka hö och hästen som står inne kan du bara kasta in hö till så hon har något att pilla med hela dagen, och kolla så att Myaye har hö i sitt nät. Jahaja. Man blir lite förvirrad av alla direktiv men strax har alla fått sitt och det finns inte mycket som är mysigare än att lyssna på det godmodiga tuggandet i stallet och dess omgivningar.

Sen var det dags för nästa gäng. Den lilla hunden ska ha en deciliter av valpfodret och den stora hunden behöver egentligen inte ha mat överhuvudtaget vid denna tiden på dygnet men det är svårt att inte ge båda. Jisses, så blödig man är. Han får en deciliter av seniorfodret dådå.

Så kommer då katten. Om man är sjutton bast, katt för sin hatt, har en sjutusan till stämma och vet hur man använder sina klor – då är man kung i huset! Hundar vik hädan. Det är bara att se till så att Ers Majestät har både god mjukmat och knastrigt, delikat torrfoder. Japp!

Om drygt en månad är det dags för att öppna fågelrestaurangen för säsongen. Då lär rödhaken, talgoxen och de andra sitta och vänta på frö-utbudet. De vet så väl, vid detta laget, var man får den bästa maten om vintern.

Så var det då familjens mat. Det ekade i kylskåpet, affären har inte blivit rik av mina inköp om man säger så… så jag bestämde mig för att koka soppa på en spik. Spiken bestod idag av två gula lökar, en kvarts vitkålshuvud, en knippe morötter,två vitlöksklyftor, lite kokosolja, goda kryddor, några buljongtärningar, vatten och en liten skvätt vitvin.

Låt finhackad lök och vitlök, vitkål och morötter mjukna i oljan på ganska svag värme en bra stund. Krydda med goda kryddor som du gillar, salta inte förrän buljongtärningarna kokat in. Häll på vatten, lite vitt vin och buljongtärning (1 tärning per 0,5 liter vatten). Smaka av och salta/krydda om du anser att det behövs. Servera ett gott knäckebröd eller mjukt bröd till det. Voila!

En dag fick jag syn på en udda frukt i caféet på skolan. Jag visste inte vad den hette men fick snart veta av min arbetskamrat att det handlade om en drakfrukt.

Den har ett väldigt exotiskt utseende, nästan lite overkligt, och man kan förstå varför den kallas drakfrukt med sitt flikiga skal som ser ut nästan som små sköldar. Den heter Pitahaya och kallas förutom drakfrukt även för skogskaktus.

Smaken är väldigt mild, lite krämig och mjuk. Den har en liten sötma och är ganska saftig. Kanske inget man minns som en jättesmaksensation men ändå en god och trevlig bekantskap. Och så är den ju snygg och ganska spektakulär, kul att ha med i en fruktkorg som i-stället-för-en-blomma-gåva.

.