Man kan faktiskt vara i Bara. Vi hälsade på där igår för där var det en stor happening, nämligen Nordea Masters pga-tour i golf!
Att bara vara i Bara
Skåne var vackert som vanligt, vi hade tur med vädret, vi gick minst en mil på den stora, fina golfbanan och jag fick världens bonnabränna 🙂 Det var så roligt att se alla proffsen som man brukar se på TV, nu ska jag inte ta i så jag spricker för jag sitter väl inte och tittar på golf dagarna i ända, men med en golfare i familjen och en golfkanal i burken så har man ju hört, sett och känner igen ett och annat namn på proffsen och på de där obegripliga golf-termerna.
Peter Hansson på banan
Det är ganska rofyllt med golf, i alla fall om man är åskådare som jag är. Och så är det ju det där med tystnaden. Man är inte riktigt van vid att det ska vara så farligt att knysta det minsta som när spelarna står och ska slå sina bollar. Det känns nästan lite divigt ibland och jag måste fråga; är det verkligen så viktigt att det är knäpptyst? Jag fattar att de måste ha helfokus på det som ska ske, men jag tycker också att proffs som dessa borde kunna fokusera totalt och stänga ute det som stör runt omkring. Det kan de ju i andra idrotter, men det är klart, här är det ju precision på hög nivå för att få bollarna att gå dit man vill så det underlättar säkert att det inte kommer plötsliga ljud.
Det är fascinerande i alla fall, som igår när Stensson stod på en green och skulle putta, det stod hundratals människor runt omkring och tittade på, funktionärerna satte upp sina ”spadar” med texten ”Quiet, please” och det blev så knäpptyst så man kunde höra en peg falla. På riktigt. Man vågade knappt andas, det var bara lärkorna och vinden i trädkronorna som inte brydde sig om uppmaningen. Han satte bollen i koppen och jublet och applåderna visste inga gränser. De gångerna någon missar målet så hör man det andra ljudet från publikhavet, som en stor gemensam suck när alla enstämmigt utbrister nnnnejjj.
Får vi be om största, möjliga tysssstnad
Bollarna gick i alla fall ungefär som Henrik Stensson ville igår för han leder inför finaldagen som är idag.
Stensson med caddie
En sak som jag med glädje konstaterade är att golfarna och golfpubliken i alla fall verkar tycka mycket om färgglada kläder. Det lyste av intensiva nyanser i grönt, blått, gult, orange, rosa, cerice och palettens alla andra färger på läktarna och i folkhaven. Som kontrast till det klatschiga fanns det också de som var väldigt strikt och stilrent klädda, mest i vitt och svart. De flesta var snygga men man såg också en del hiskeliga kombinationer. Men jag gillar ju när det är lite crazy och folk vågar sticka ut och göra sin grej, så det var bara kul.
En som inte är rädd för färg är spanjoren Jimenez. Han har fyllt femtio och har som äldste spelare hittills vunnit en Europatourtävling. När journalisterna efter den tävlingen frågade honom hur har kan hålla sig i så god form så var svaret; -”Good food, good wine, good cigars, good sex”. Speciellt vacker är han inte med sin rufsiga hästsvans, men alldeles säkert en livsnjutare som puffar på fina cigarrer och dricker sin Rioja.
Miguel Angel Jimenez i egen hög person!
Det jublades vilt när Malmö-sonen Jens Dantorp klev ut på banan, han hade en egen fanclub och det är väl inte så konstigt för han spelade ju verkligen på hemmaplan. Vi var ju bara ett stenkast från Malmö, i Bara.
Jens Dantorp på hemmaplan!
Vi tog oss en baguett i ett av de många mat-tälten, den var helt okej men inget man kommer att minnas. Surdegsbrödet var gott, den lilla färskostkrämen var god, salladen var krispig och fin men den sotade kotlettradens smak gick spårlöst förbi.
Matpaus i skuggan med utsikt över green vid hål 5
Ja, Nordea Masters var verkligen en häftig upplevelse och det skulle inte förvåna mig ett dugg om jag gör om det där golf-skåderiet igen en vacker dag. Det är lite häftigt och spännande att man kan slå sig i slang med vem som helst på sådana här arrangemang där alla har samma intresse och alla är där av samma anledning. Det var samma sak när jag var på Årets Kock-finalen i Stockholm i februari. Vem man än pratade med inte bara svarade, utan man fick alltid i gång ett samtal. Samma var det här. Det tycker jag är mysigt och trevligt.
Dagens finaste efternamn – Pepperell! Titta på tavlan nedan. Eddie Pepperell är en ung engelsman som också jagar segern i Nordea Masters.
Leaderboard! Bra Stensson!
Och vid artonde hålet var det fullt med folk som ville se hjältarna gå i mål.
Många vill se målgången
Vår egen hjälte, Henrik Stensson! Vi håller alla tummar för dig idag på finaldagen i Nordea Masters!
Snart sista slaget för dagen
Sen åkte vi nöjda, belåtna och fläckvis solbrända hem igen. Hem till härliga Halland!
Hej Halland! Det halländska landskapet breder ut sig nedanför Hallandsåsens nordsluttning.
Några spörsmål som Martin Ragnar resonerade kring var att mat är kultur. Han menade att vi ska lägga in kulturaspekter när vi presenterar vår mat och att mat är kulturkommunikation. Ja, detta är ju verkligen sant och något vi bör tänka på, kanske speciellt när vi pratar specifikt kring regionala matärenden och att vi vill nå ut med våra produkter och tjänster utanför Hallands gränser och sätta Halland på kartan som det rika mat-landskap det verkligen är.
sandahls matprat 