I slutet av november förra året var jag på kurs på Fotografiska i Stockholm. Ämnet var ”Fotografera Mat” med Matilda Lindeblad som är en av Sveriges mest etablerade matfotografer. Vi träffades under två dagar på en helg och vi jobbade med det asiatiska köket och lax som huvudråvara första dagen och nästa dag tog vi oss an det Italienska köket med pasta som huvudråvara.

Det var spännande dagar med många intryck och en hel del nya lärdomar. Det fanns en ung kock från kockutbildningen med i köket varje dag och de servade med matlagning medan vi fick tänka till och designa våra tallrikar utifrån de råvaror och den rekvisita som erbjöds.

Jag känner mig inte jättenöjd med resultatet men det är väl bra,för då vet jag ju att det bara finns framåtskridande i detta ämne. Jag lärde mig mycket under dessa dagar och fick stor lust att lära mig mer – jag gillar ju foto, jag gillar mat och jag vill förmedla en känsla, så det är bara att köra.

Dag två for vi till Italien. Pasta stod i centrum och sen fanns det olika rätter att välja mellan. Jag ville ha en ganska ren rätt så det blev spagetti dressad med olivolja, flingsalt och grovmalen svartpeppar, till det körsbärstomater och basilika och en pesto att lägga till. Till rekvisitan hörde också parmesan och citron.

Det finns mycket att utveckla. Jag har skaffat mig lite inspiration och jag har skaffat mig lite utrustning. Nu är det bara att träna och träna och lära mig mera. Det är extremt roligt med foto och med skrivande, vi får se var det landar. Kanske i en kokbok, något jag aldrig tidigare i min vildaste fantasi ens tänkt mig. Men jag har ju en väldigt livlig fantasi och en hjärna som är lite för flexibel för mitt eget bästa så vem vet var det kan landa… ;D

 

 

 

 

 

Dagarna går och snart är vi framme vid jobbstart igen. Det ska också bli bra men ännu kan jag njuta av några lediga dagar. De dagarna kommer att avsättas till träning och till promenader med vovvarna, lite matlagning där vi ska sätta sprätt på den kvarvarande julmaten och till att passa på att umgås med ledig familj och mysa lite i soffan. Alltså samla krafter till det nya årets äventyr.

Dessa mellandagar har vi ätit allt annat än julmat, förutom skinkmackor då förstås. Det har blivit hemsvarvad god pizza, hummerfisk med råris och spagetti med en mustig, långputtrande köttfärssås på ekologiskt nötkött från Skogsåkra gård i Horred. Jag hade tänkt att säga adjö till skumtomtarna för i år men jag ändrade mig och lät dem vara med några dagar till.

 

 

 

Jul och Nyår betyder ganska mycket jobb om man är husmor. Det är roligt men ändå ganska arbetskrävande. Nu först känner jag att jag kan vila ett par dagar innan det är dags att börja jobba igen.

Igår var det nyårsafton! En mysig dag men också en orolig dag om man har husdjur som är rädda för fyrverkerier. Det har vi, men det gick över all förväntan bra! Visst får man förskansa sig hemma och stänga ute alla intryck så gott man kan men det är ok. Lyckan och fördelarna med att att ha djur uppväger alla sådana hinder.

Året som ligger framför oss har många spännande inslag med sig och det ska bli både roligt och intressant att planera, skapa och spekulera för nästa säsong. Mycket utveckling och mycket positivitet ligger framför mig.

Men först ska det bli soffhäng med filmtema tillsammans med Sanna de närmaste dagarna. Det står en massa gamla godingar på film-schemat så det är bara att sjunka ner i soffan och mysa och njuta! Tids nog är det vardag igen.

 

 

Nu är det 48 skälvande minuter kvar tills årsskiftet.

Vi har boat in oss i en kokong i vårt hus eftersom vi har en gammal fyrverkerirädd hund och en liten valp som ännu inte upplevt det värsta crecsendot av fyrverkerikrevader. Det ska bli spännande att se hur det avlöper – än så länge är det ganska lugnt faktiskt.

En stilla undran – måste man skjuta vilt omkring sig för att det är sista dagen på året?

Jag vet att det är stämningsfullt med fyrverkerier, men jag vet också att det är skrämmande för både för många djur och för en del bebisar och unga barn. Nu har vi ju också en del människor här i Sverige som kommer från krigshärjade länder och kanske kunde vi också tänka att deras rädsla kan blomma upp med allt smällande.

Hur som helst så önskar jag er alla ett gott nytt år 2016! Vi får hoppas att det blir ett bra år med mycket glädje och framtidstro!

 

 

 

 

Vi avslutade julhelgen med ett avslappnat stugmys tillsammans med min systers familj och blev bjudna på kaffe och nybakade scones med goda tillbehör i Mor Henri’s kök på söndagseftermiddagen.

Lite småprat, lite summering av hur året som gått har varit för var och en, lite framtidsplaner och så en kaffetår ur en vacker servis från förra seklet. Kaffet smakade förföriskt gott ur de tunna, fina kopparna.

Söstra mi hade knåpat ihop väldigt goda praliner med bland annat valnötter, cornflakes och nougat. De var försvinnande goda, smälte i munnen men hade ändå lite crunsch i sig. Familjen hade också gjort läckra och snygga mozartkulor och så fanns det Tobleronealper och andra gotter att ta för sig av.

Den ena av mina konstnärliga systerbarn hade gjort den fina marsipangranen i mitten av godisfatet. Vi hade en riktigt mysig eftermiddag innan vardagen skulle ta vid igen. Eller nja, vardag och vardag – jobbet får vänta nån dryg vecka till.

 

 

Det går fort! Man fixar och grejar och donar, lagar mat och bakar, pyntar och handlar i en månad för de där timmarna den där datumen, 24/12 – julafton. Lite crazy är det, det måste jag säga att jag tycker.

Varje år säger någon i familjen – vi struntar i julklappar i år. Den som säger det blir alltid nedröstad. För det är ändå mysigt när man sitter där på julaftonskvällen med varsitt paket. Det är roligt att få men ännu roligare att ge, speciellt när man har hittat just den där klappen som man vet att någon kommer att bli jätteglad för men inte anar att de ska få. I år var ett sådant år!

Min dotter Sanna och hennes kompis hade komplett snöat inne på denna musikal av Andrew Lloyd Webber för några år sen och visste allt om alla phantomen-produktioner och uppsättningar genom tiderna. Detta tog oss till Gammel Kongevej i det dejlige Köbenhavn och ”Det ny teater” för några år sen. Där såg vi musikalen Fantomen på operan. Visserligen på danska, (Spögelset på Operan ) men vad gör det när man ändå har handligen helt klar för sig. Det var mäktigt! Kraftfull och vacker musik, stora röster, fantastiska kostymer, dramatisk handling blandad med humor och fest. Denna musikal sätts upp på Cirkus i Stockholm nästa höst med Peter Jöback i huvudrollen! Det missar jag icke! Åh, det ska bli sååå spännande!

Julvädret har varit typiskt västkustskt. (Svårt ord att säga, konstigt ord att läsa ;)) Så här har det sett ut här i Norra Näs.

 

Jag ska göra som Benjamin Syrsa och berätta om en sak som hände för lääänge sedan, nämligen förra seklet, typ 1970 eller så, när TV-bilden fortfarande var svartvit och TV 2 nyss hade sett dagens ljus, när man fick gå fram till TV:n för att ”skruva upp” ljudet eller byta kanal. Det var på den tiden när telefonen satt fast i väggen så det var bara att vackert sitta stilla där tills man hade pratat färdigt och när som helst kunde någon komma in i rummet och irriterat säga, -LÄGG PÅ! Jag ska ha telefonen nu!

Jag var en ung flicka vid denna tiden och julen närmade sig. Jag har alltid varit en jul-älskare och förutom klapparna och granen så såg jag allra, allra mest fram emot julskinkan!

 

Vi hade bytt bil! En ljusblå folkabubbla med registreringsnummer P 81102. Den var jättefin men nu hände något traumatiskt. Jag minns exakt var vi var när pappa sa det. Vi hade svängt upp i den lilla backen vid församlingshemmet, allt var frid och fröjd till han sa orden….

-Nu när vi har bytt bil så har vi inte råd att köpa julskinka.

INTE RÅD ATT KÖPA JULSKINKA!?

Jag kommer ihåg hur ledsen jag blev! Jag kommer däremot inte ihåg hur snabbt de såg min bestörtning och berättade att det såklart bara var på skoj och ingen sanning alls. 🙂 Det blev julskinka det året också men tänk ändå vad några få ord kan sätta sig i en barnahjärna fastän det bara var menat som ett skämt. Vi har dock skrattat år detta många gånger genom åren.

Den blå Folkabubblan är skrot sen länge men jag ser minsann till att säkra julskinkan i god tid varje år. Det har jag råd med, gudskelov!

GOD JUL! Var rädda om er och era nära och kära! Och njut av julskinkan, det ska i alla fall jag göra!

Nu är det snart dags att säga adjö till den tjugotredje december 2015.

Idag har det varit fullt stök i mitt kök och i morgon ska vi njuta av alla goda smaker. Skinkan är kokt, grönkålen och julakorven är fixade, leverkorven har hoppat ner i sin saltlag och jag har en förhoppning om att min Jansson kommer att vara ett steg närmare den perfekta Jansson som jag eftersträvar. Äggen är kokta och i morgon ska de toppas med delikata räkor.

Våra vuxna barn fixade julgranspyntningen, något som jag alltid har stått för tidigare, med benägen hjälp av dem visserligen, men ändå. De gjorde det med den äran och får med beröm godkänt! Den blev precis så som den ska vara, som en tvättäkta Kalle Anka-gran. Här finns ingen plats för elegans eller finess, det ska vara extra allt i färger och former.

Det känns som att det blir en avslappnad och mysig dag i morgon!           God Jul önskar vi er alla!

Vi använde samma recept som förra året nämligen Henriks helt egna komposition.

Julköttbullar á la Henrik

• 4 äggulor
• 3 msk dijonsenap
• 1,5 msk kryddpeppar
• 0,5 msk svartpeppar
• 2 medelstora finhackade gula lökar
• 3 tsk salt
• 3/4 dl vispgrädde

1. Blanda dessa ingredienser och vänd i 1,6 kg blandfärs.
2. Rör om tills smeten blir jämn.
3. Rulla ca 75 köttbullar.
4. Stek med en rejäl klick smör.

Snyggt trillade köttbullar!

Vi gjorde dem lite mindre i år men köttbullarna blev minst lika goda som förra året, kanske snäppet bättre till och med!

Vi var såklart tvungna att provsmaka godingarna. Man kan knappt bärga sig till julafton! De blev verkligen jättegoda och i morgon står Jansson på tur och så ska julskinkan kokas. Goda tider!

 

Långkål är en halländsk rätt som är väldigt typisk för landskapet. Fastän jag är uppväxt bara knappt två mil från den halländska gränsen så hade jag aldrig smakat långkål innan jag började att jobba i kök i Varberg som 18-åring. Jag har dock aldrig hört någon hallänning kalla rätten för långkål utan rätt och slätt för grönkål.

Numera är grönkålen ett måste på vårt julbord. Jag kan inte med bästa vilja i världen säga att det är en vacker maträtt, men allt är förlåtet när man tar första tuggan.

Detta är en klassisk halländsk stolthet och jag lovar att det finns lika många recept som det finns hushåll i Halland. Jag har aldrig sett ett regelrätt recept men jag har smakat och prövat mig fram och jag har lyssnat och tittat på de som har tillagat grönkålen.

Jag har köpt repad och färdigkokt grönkål från Harplinge men i morgon ska jag göra en variant på egenhändigt förvälld grönkål och se om det blir någon stor skillnad på resultatet. Här är receptet på dagens grönkål:

• 1 kg repad och kokt grönkål. (enligt konstens regler ska den vara kokt i skinkspad men man kan såklart göra en vegetarisk variant och koka grönkålen i grönsaksbuljong.) Om kålen är kokt i skinkspadet så salta inte innan du smakat av, spadet kan vara ganska salt.
• 50 g smör
• 1,5 kryddmått vitpeppar
• 2 tsk salt
• 2,5 msk sirap
• 4 dl grädde

Tina kålen och låt den rinna av.

Smält smöret i en vid panna och låt det bli nötbrunt.

Stek kålen i smöret och låt den gotta sig i stekpannan i 5-10 minuter på medelvärme. Krydda med salt och peppar och rör om. Tillsätt grädde och sirap lite i taget.

Låt grönkålen stå på lägre värme i 30-40 minuter så smakerna kommer till sin rätt. Smaka av tills du tycker att det är en lagom balans mellan sött, salt och krämigt.

Servera gärna till julskinkan eller som en rätt på julens buffébord. Hoppas att du tycker som jag – att detta är en av julens höjdpunkter!