Lite surt är det.

Jag har kollat Köksmästarna under säsongen och haft Emma som favorit. Hon är vass den tjejen, men tydligen inte såpass vass så att det räckte till slutspel denna gången. Nu ska jag inte vara sån, killarna gjorde säkert bättre resultat i senaste tävlingen, men jag tycker ändå att det är synd. Det är lite jobbigt att tjejerna åker ut i alla proffsTV-tävlingar i matlagning. Jo jag vet, bara två av tio är tjejer, typ. Lite tragiskt, men sån är väl verkligheten i restaurangvärlden, kan jag tro.

Men… vi är 54% kvinnor som står vid grytorna i matlagnings-Sverige varje dag. De allra flesta av oss jobbar i offentlig sektor men det verkar inte räknas, skolmat är sånt som det är fritt fram att klaga på i hundraåtti och det är inte rättvist! Det lagas mycket god mat till våra barn och ungdomar och till gamla och sjuka. Kanske är det dags att iaktta det lite närmare och inte bara fokusera på finmatlagningen.

Kom igen. De allra flesta av oss har någon som vi månar om, som är beroende av vår tid och kärlek till vardagsmaten och till våra gäster. Kanske är det små barn, äldre barn, tonåringar, sjuka, gamla eller människor med funktionshinder. Känner du någon som inte vill ha god mat och gott bemötande. Nej, jag skulle inte tro det.

Kanske, kanske är det dags. Att fokusera på vardagsmatlagningen och sätta den på Sverige-kartan. Överallt pratas det om matlandet Sverige. Var finns det landet nånstans kan man undra. Spara, spara, spara, skär ner, får vi i offentligheten höra. Jahaja, men vi har ju de viktigaste gästerna av alla. De som inte kan välja utan får ta det som finns, ofta det billigaste. Ska det vara en klassfråga? Ska det bara finnas bra mat och svenskt kött på restaurangerna på Fina Gatan? Ja tyvärr så lutar det ditåt.

Vill du annorlunda? Kanske kan vi göra något åt detta tillsammans. Jag ska vara med på Gastronomiskt Forum, Halland på Wapnö om knappt två veckor. Jag tar med mig spörsmålet dit. Har du idéer, tankar eller funderingar så hör gärna av dig.

 

 

 

Sallader i skolmatsalen

Det är roligt med salladsskapande! När man kliver in i ett kylrum som är fullt av grönsaker, rotfrukter, baljväxter och frukter som sprakar av hela palettens färger, då är det inte svårt att få inspiration! Den här sallads-kantinen åkte iväg till den lilla förskolan som vi servar.

Härliga färger och smaker för liten som stor

Härliga färger och smaker för liten som stor

Det är viktigt att både ögat och gommen får sitt och det är jätteviktigt att vi visar de små barnen på mångfalden och inte kör fast i gamla hjulspår. Jag är av åsikten att även om jag vet att många barn kanske inte gillar till exempel bönor, så ska det ändå då och då dyka upp en liten bönsallad på bordet. Det behöver inte vara några mängder fördet kanske kommer det att kastas ändå, men någon gång när något barn vågar smaka så kan det bli en liten dominoeffekt så fler vågar och om inte annat så kanske förskolepedagogerna blir glada! 🙂

Det fina med sallader är att nästan allt passar ihop och man behöver inte vara rädd för att kombinera och komponera hej vilt. Ibland lyckas man såklart bättre än andra gånger, ibland uppstår ljuv musik och ibland så kanske man bara gör den salladen en gång, men oftast är det i alla fall ingen skada skedd.

Igår hade jag lite majs och lite rårivna morötter över. De fick bli en bas till en sallad tillsammans med rödlök och sen fick de sällskap av dessa skönheter

Vi ska bli sallad!

Vi ska bli sallad!

Både majs och morot bjuder ju på ganska söta smaker och äpplet stämmer också in i den kören men apelsinerna, och citronen ger syrlig friskhet och nektarinerna var allt annan än söta så på det hela taget så blev det en god sallad som gick åt som smör i solsken. Snygg, full med vitaminer och så blir det fint med de gula tonerna bredvid det gröna på buffén!

Solig sallad

Solig sallad

Det ska vara balans på salladsbuffén med både rena smaker och blandade sallader, gärna en dressing, olika färger och former och så ska det alltid finnas bönor eller linser i någon form för att vegetarianerna ska få en bra och lättillgänglig proteinkälla. Det är mycket att tänka på men det väldigt roligt!

 

 

Regnbågsmorötter

Igår fick jag rycka in och jobba på en förskola eftersom gymnasieköket var stängt för att det var en klämdag. Det är roligt och mysigt att göra något annat jobb än det man brukar nån gång emellanåt och så är det alltid kul att möta nya människor i alla åldrar. Man lär sig alltid något nytt och får se andra rutiner än dem man mött tidigare.

Det var en solig och fin, om än lite kylig dag och det var en jättetrevlig förskola med snäll och hjälpsam personal och söta, glada barn. Det var ju som sagt en klämdag så det var inte så många barn på plats och därmed var det inte så stressigt och det är ju bra när man är helt ny på ett ställe.

En liten flicka hade tappat bort sina strumpor i lekens virvlar så hon dansade in i rummet där jag gick och städade och jag hjälpte henne att leta efter dem och fann dem till slut. Då sprang hon glad ut till sina kompisar och jag hörde att hon sa -Det var den fröknen som städade som hittade dem! Så städfröknen den dagen, det var jag det. 🙂

Sen var jag matfröknen och serverade bland annat små söta, goda morotsslantar till lunchen. Huvudkomponenten av maten, alltså kött och sås samt specialkoster,  kom med bil från ett tillagningskök och chauffören som körde maten var en mycket trevlig man som jag pratade med en stund om ditt och datt. Det är alltid kul att språka med människor, både med nya och gamla bekantskaper.

Snygga, söta och goda slantar!

Snygga, söta och goda slantar!

Till lunch blev det, förutom morötterna, klyftpotatis, fläskstek, en god grönpepparsås, gurkstavar och paprikastrimlor och så lite tunna apelsinskivor. Det är alltid fräscht och gott med citrus till eller efter maten och apelsinerna är fortfarande saftiga och fina.

Ett år köpte jag en påse frö och sådde just morötter i olika färger. Jag fick EN (1) morot av den sådden! En vit. Resten gnagde mördarsniglarna i sig… om de nu gnager eller hur de bär sig åt när de äter, de glupska typerna. Jag har förresten inte sett en enda mördarsnigel ännu i år trots att här har varit torrt och varmt. Hoppas att de har gått till de sälla jaktmarkerna i vinter så jag slipper se dem den här sommaren.

Köttfärssås och spagetti!

En dag i skolmatsalen betyder oftast full fart. Spagetti och köttfärssås är definitivt inget undantag och idag gick det i hundraåtti för alla ville äta och köerna var bitvis lååånga! Det är roligt men också lite stressigt, och pasta är svårt att bemästra när man lagar mat till många. Vi kokar ny pasta under hela serveringen, men att få den att hålla sig fräsch och fin är en konst för vi måste ändå brassa på minst tio kilo i taget för att få det att funka med balansen mellan tillgång och efterfrågan.

Alla fick sin mat i alla fall och det är alltid roligt att stå i serveringen och språka med eleverna. Vi har Sveriges trevligaste och coolaste elever på vår skola och idag fick jag ett toppenbetyg av en av dem för denna bloggen, när hon sa att hon blev sugen på att laga mat när hon läste den! Det var roligt, tack för den komplimangen! 🙂

 

Men det är väl klart !!!

Tack Varbergsposten! I kommunen har vi sedan vårterminens start, fått laga mat i några av de kök som vanligtvis är mottagningskök eftersom kommunens största tillagningskök drabbats av en fukt- och mögelskada. Så här ser rubrikerna ut drygt tre månader senare:

Jamen, så klart!

Jamen, så klart!

Det finns så många fördelar med att laga mat på stället där den ska serveras. Och frågan är, var i hela friden skulle man tänka annorlunda i privata sammanhang? Vem vill ha mat som har varit färdiglagad i timmar och färdats i bil kors och tvärs i stället för att bli serverad nylagad mat som lagats på plats?

Dels så finns det en speciell känsla när dofterna av det som lagas sprider sig i huset där matgästen finns och av att du vet vem som har lagat din mat och kan vända dig direkt till dem om du funderar över något, om du vill berömma eller om du vill kritisera. På gymnasiet där jag jobbar, finns det många intresserade och engagerade ungdomar (och vuxna också för den delen) och det är roligt att kunna svara på deras frågor direkt och få direkt gensvar på det som serveras.

När man är kock så vill man laga mat. Punkt!

När man är kock så vill man laga mat. Punkt!

I den lilla rutan ”Lagar eget” i artikeln ovan så hade Varbergsposten tyvärr missat vårt kök på PS Hus 9, och det var ju synd men för övrigt är det roligt, men inte överraskande, att höra att eleverna och lärarna är nöjda med att maten lagas där den serveras.

Med handen på hjärtat så kan jag också tro att det är ännu viktigare för oss matlagare att laga extra god mat när man varje dag ser sina matgäster i ögonen. Det är enklare att göra halvmedioker mat när du ska skicka iväg den till xxx-skolan där du inte behöver stå upp för det du lagat, men när du själv står i serveringen och får direkt respons så vill du ha lagat den bästa maten ever, varje dag. Det är såklart inte alltid man lyckas med det, och mat är ju som bekant en smaksak, men målsättningen är att alltid vara på topp.

Det är fullt möjligt att få både ris och ros varje dag eftersom smaken är olika här i världen. På en och samma dag kan man få betyget;  -Den här fisken var världsklass! (Jo, det har faktiskt hänt :)) samtidigt som någon säger; -Den här fisken var underkokt! (Det var den inte,enligt konstens alla regler, men jag förstår tänket) samtidigt som en tredje säger; -Detta är ju för tråkigt, kan vi inte få sprödbakad fisk istället! Och det fina i kråksången är att ingen av dessa synpunkter är fel för mat ÄR en smaksak och alla har rätt att ha sin smak! När man lagar mat till många så är det omöjligt att tillfredsställa alla smaker men vi försöker varje dag göra det bästa av de förutsättningar som finns. Det får vi hoppas är gott nog!

Lagd lax ligger

Lax på menyn i skolmatsalen! Det är alltid uppskattat när det står lax på matsedeln… nåja, nästan av alla i allafall. Några killar kom och tittade på maten och bestämde sig ändå för att gå till Willys och köpa färdigmat. Någon annan valde korvgryta som vi hade som alternativ, men fine, det är bara bra för då räcker laxen längre till dem som köar för att få en smakbit. Och det är många.

Salmo Salar o skolan dagen efter öringpremiären

Salmo Salar i skolan dagen efter öringpremiären

Till fisken blev det kokt potatis och en god kall sås baserad på mejeriprodukter och med dill och andra kryddor tillsatt. Vår salladsbuffé stod såklart redo för gästerna och så citronklyftor som tillbehör för den som så önskar.

Citron som tillbehör, lime och apelsin på salladsbuffén

Förberett. Citron som tillbehör, lime och apelsin på salladsbuffén

Jag blev bjuden på en sallad hos min kompis Karlsson för någon vecka sen som jag testade på salladsbordet både igår och idag. Jag gjorde inga stora mängder, för folk är ofta lite skeptiska till nya smakkombinationer i början, men den tog slut på ett tidigt stadium båda dagarna så den kör vi fortsättning följer på. Detta är receptet; broccoli i fina buketter, rosépeppar och finskivade kvartar av limeskivor.

Del av salladsbuffén. Längst upp till vänster; broccoli, lime och rosépeppar

Del av salladsbuffén. Längst upp till vänster; broccoli, lime och rosépeppar

På salladsbuffén; Ärtor, En bönsallad med svarta bönor, smörbönor, ruccola och sweet chili. Tomatsalsa, En sallad av rivna morötter och apelsin. Ovan nämnda Broccolisallad och En sallad med Haricots Verts, majs, rödlök och en enkel vinägrett. Och så förstås, Isberg, Rivna morötter och Pizzasallad. Varje dag ”The Big Three”

En riktig festmåltid på skolan en helt vanlig onsdag och Salmo Salar på menyn dagen efter fiskepremiären av släktingen Salmo Trutta Trutta. Som det kan bli… 😉

 

 

 

Matlagning – ett hantverk

Att göra lasagne till 600 pers är ett hantverk i sig. Det är ett roligt jobb i många steg och när man jobbar med att laga mat till vuxna så kan man vara lite mer kreativ i smaksättningarna och hetta till färsen lite mer. Nu lagar vi även mat till små barn som går på en liten förskola i närheten och de ska också ha välsmakande och fin mat men deras färs får man ibland ta undan innan man släpper loss sambal eller något annat så det blir lite bett i grejerna.

Även om jag har jobbat med detta länge så tycker också jag att det är fascinerande med mängderna. Inte för att jag går och tänker på det dagligen men ibland kommer det in någon utomstående i köket som inte är van att se 130 liter köttfärssås på en och samma gång (och vem fasen är van vid det…) och då ser man att de hajar till och inte riktigt kan låta bli att titta på grytan. Det är kul att se reaktionerna och det fälls ofta någon kommentar eller så går besökarna därifrån med ett leende på läpparna. 🙂

Men detta receptet är inte att leka med: 80 kilo nötfärs (svensk), 25 liter vatten, 5 kilo hackad lök, 10 liter krossade tomater, 10 liter chilisås, 6 liter buljongpulver, en halv liter salt, några deciliter vitpeppar, 3 dl anjou-chilipulver, några dl paprikapulver, 10 liter grädde, 10 liter mjölk, 3 liter maizenaredning och så några dl sambal oelek. Cirka sisådär… OBS! Mängderna är ungefärliga 😉 Och jag har säkert glömt något, men den blev god i alla fall.

Min bästis liften

Min bästis liften

När såsen väl är klar och man är nöjd med smakerna så börjar monteringen. Det är många bleck som ska läggas, närmare bestämt ett drygt trettiotal, och det är en hel del lyft som måste göras när alla bleck ska fyllas på så jag tog hjälp av min bästa kompis, liften i köket. Lasagnetterna hade vi redan lagt i blecken som var på plats i sticket (en ställning med plats för många bleck och som man sedan kan köra rätt in i ugnen. Smidigt och praktiskt och bra för ryggen då man slipper att lyfta allt ytterligare en gång!) På med några liter av såsen på varje plåt, röra om lite och sen på med riven ost. In i sticket med den och varsågod nästa. Det tar sin lilla tid men i gengäld är det ju en allt-i-ett-rätt så efter en dryg kvart i ugnen i 200 grader så är den klar. Gyllene och snygg. Och god!

Det ska också lagas specialkoster dagligen och idag var det lasagner utan gluten, utan mjölk, utan gluten och mjölk, utan lök och så några plåtar vegetariskt så det är lite att fixa med en sån här dag.

Icke att förglömma så har vi alltid en fin salladsbuffé också. Det finns alltid strimlad isbergssallad, rårivna morötter och pizzasallad och sen har vi en liten salladsvagn där vi har plats för flera sorter så variationen brukar bli stor och vi får ofta beröm för våra sallader. Det är toppenroligt!

Snart dag för serveringsstart

Snart dag för serveringsstart

Smaklig spis!

Ny dag i köket

Snart på väg till jobbet! Vi ska steka 71 kg färsk torsk till våra ungdomar på skolan och så ska vi göra en remouladsås och koka potatis till det. Det brukar vara en populär rätt men ibland efterfrågas den sprödbakade fisk i halvfabrikat som vi serverar då och då på skolan och jag tycker visst att man kan variera sig och servera den emellanåt, bara man har fokus på den färska fisken och lagar goda rätter av den så ofta som möjligt. Och det gör vi. 🙂

Idag har i alla fall ett stim torsk simmat in till oss så nu ska här paneras och stekas! Simma lugnt!

Skola

Stekt fisk, kall sås och kokt potatis. That’s the real deal i skolan en helt vanlig onsdag i Varberg i mars. Färsk fisk från Smögen är en vanlig företeelse, den blir tillagad föredömligt och den smakar bra!

I morgon är det kyckling i currysås och då brukar det vara många ätande eftersom det är en populär rätt, men det är vår och många resor går till orter där det snart ska sökas in till högskolor. Det är dags för gymnasieeleverna att tänka på nästa termins eventuella studerande. Lycka till till alla som vet vad de ska välja i sitt fortsatta värv och ännu större lycka till till de som fortfarande funderar. Vi önskar er alla det bästa ever!

 

Äntligen måndag!

Denna fantastiska dag när allt ska fyllas upp efter helgen. 35 kilo sallader ska skapas, en himla massa varor ska packas upp, en del pappersarbete ska ordnas och så ska vi ju helst laga lite mat också. 🙂

Idag stod det potatismos på matsedeln och det brukar alltid vara populär mat på skolan.

Om några timmar är moset klart!

Om några timmar är moset klart!

Idag serverades det wienerkorv till potatismoset och det vegetariska alternativet var falafel som är kikärtsbullar. Det är faktiskt många av dem som inte är vegetarianer som också smakar på falafeln och andra vegetariska rätter. Det är alltid roligt när eleverna vidgar sina vyer och vågar smaka på det som de vanligtvis inte brukar äta.

Första omgången mos är klar!

Första omgången mos är snart klart!